Rekordlågt byggande i allmännyttan – glapp på 6 700 bostäder

De kommande åren kommer antalet nybyggda lägenheter bland de allmännyttiga bostadsbolagen att bli rekordlåg. Glappet spås bli 6 700 bostäder per år och först 2027 räknar man med att återhämtningen kan börja. 

Enligt en undersökning som Sveriges allmännytta gjort bland sina medlemsföretag beräknas endast omkring 2 000 nya lägenheter att byggas per år fram till och med 2027. Samtidigt uppskattas behovet att ligga på 8 700, vilket innebär ett glapp på 6 700 bostäder om året. 

– Det betyder att när det byggs på nästa år och nästa år igen då blir det ju enormt glapp. Då blir det verkligen bostadskris, säger Sofia Hansdotter, expert på fastighetsutveckling hos Sveriges allmännytta. 

Orsaken till den skarpa inbromsningen är tvådelad. Det handlar dels om de höga byggkostnaderna som tagit ett extra kliv i samband med kriget i Ukraina och dels om höga finansieringskostnader. 

– Sen kom inflationen och gjorde att kostnaden för pengarna som du kunde bygga för blev upp emot fyra gånger så hög. Då kan man inte bygga överhuvudtaget, då blir det tvärstopp, säger Sofia Hansdotter.

Resultatet blir kalkyler som inte går ihop då det inte går att bygga bostäder med en rimlig hyra. I värsta fall kan det i förlängningen leda till att fler blir hemlösa, enligt allmännyttans bedömning. 

Mer balans

På totalen visar dock rapporten att fler bostadsbolag än tidigare bedömer att det råder balans på marknaden och färre bedömer att det råder brist. 

Men det finns stora skillnader mellan olika delar i landet. I mindre kommuner och utanför de större städerna har tillgången på bostäder ökat de senaste tre åren och fler bostadsbolag uppger att det råder överskott och balans. 

Parallellt med det blir det det allt tuffare i storstadsnära områden och i expansiva kommuner. Där uppger allt fler allmännyttiga bostadsföretag att det råder brist på bostäder. 

– Sverige är ju kluvet på det sättet att storstadsregionerna har ju så stora utmaningar men när du kliver utanför storstadsregionerna då finns det ganska stora möjligheter att hitta ett bra boende till en rimlig och då lägre kostnad, säger Sofia Hansdotter.

Höga hyror ger vakanser

Kluvenheten mellan mindre städer och storstadsregionerna är också tydlig när man tittar närmre på var de finns vakanser. I de större städerna finns det i stort sett inga lediga  lägenheter i allmännyttans befintliga bestånd, medan två tredjedelar av bostadsföretagen i mindre städer uppger att det finns vakanser.

Även i nyproducerade lägenheter finns vakanser, även om andelen där är lägre. Orsaken till vakanserna i nyproduktionen är framförallt att hyrorna är för höga medan det i övrigt bestånd framförallt handlar om att läget inte är tillräckligt attraktivt. 

När det gäller vakanser i storstadsnära områden är skälet enligt rapporten att det generellt finns för många små lägenheter medan det i andra områden handlar om att det finns lägenheter men att de inte är tillräckligt attraktiva. 

Även om efterfrågan är som störst på de bostäder som har lite lägre hyror än vad nybyggda bostäder har tror Sofia Hansdotter att enda lösningen för att få bidra till balansen är att fortsätta att bygga nytt.

De allmännyttiga bolag som sen tidigare lånat upp kapital till låg kostnad kommer antagligen att kunna fortsätta att bygga trots det rådande läget. Men glappet på 6 700 bostäder om året lär det dröja innan det kommer börja stängas igen. 

– Det här är ju en spåkula som egentligen ingen har facit på och alla har olika teorier om hur lång tid den här lågkonjunkturen blir, så det är ju jättesvårt att säga. Men 2027 hoppas jag innerligt att vi är på väg tillbaka.  

Forrige artikel Svantesson spår ökad arbetslöshet Svantesson spår ökad arbetslöshet Næste artikel Efter mötet mellan partierna – öppning för uppgörelse om gängrekrytering Efter mötet mellan partierna – öppning för uppgörelse om gängrekrytering
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.