Så ska utrotningshotade vikingar lockas tillbaka till EU
(Foto: Anders Gustafsson/Altinget)
En variant på nationellt inriktade uttagningsprov, där sökande från underrepresenterade länder som klarat antagningsproven ska ha stor möjlighet att kallas till intervju. Det är ett av förslagen som EU-kommissionen förbereder för att få en jämnare representation av anställda från medlemsländerna.
Förslaget finns visserligen inte med i den nationella handlingsplan som Gertrud Ingestad, generaldirektör vid EU-kommissionens generaldirektorat för personal- och säkerhetsfrågor, överlämnade till EU-minister Jessika Roswall (M) under tisdagen.
Men Ingestad bekräftar uppgiften.
– I början på nästa år kommer kommissionär Johannes Hahn att fatta beslut om man ska sätta in sådana här speciella prov. Vi ska vara klara med hur proven kan se ut före jul. Men vi behöver också prata med medlemsstaterna om hur det fungerar för dem, säger hon till Altinget.
Juridiskt känsligt
Under tiden arbetar de på utformningen för att försöka undvika juridiska fallgropar. Frågan om nationellt antagningsprov är en av de svåra nötterna att knäcka, och den är fortfarande i en sorts juridisk gråzon.
Å ena sidan är diskriminering på grundval av nationalitet inte förenlig med unionens fördrag och tjänsteföreskrifter. Å andra sidan säger samma tjänsteföreskrifter att institutionerna ska sträva efter bred geografisk representation.
– Vi har redan, nästan, ett godkännande från vår juridiska tjänst i kommissionen.
Lättare kallas till intervju
Ett annat förslag som förbereds är att kandidater från underrepresenterade medlemsstater ska prioriteras i intervjuer för alla anställningar. Efter antagningsprov till fasta tjänster får man en ”reservlista” – en förteckning över dem som har passerat nålsögat.
– De kandidater som finns på listan, och som kommer från underrepresenterade länder, ska i första hand kallas till intervju, säger Gertrud Ingestad.
Därutöver finns också kontraktstjänster på maximalt sex år, och så kallade nationella expertkontrakt. För dem gäller andra procedurer.
Snabbare processer
I den nationella handlingsplanen ingår åtgärder som redan är kända och påbörjade. Uttagningsproven ska kortas. Hittills har de kunnat ta uppemot två år, men nu är de nere på sex månader. Bilden av EU som en avlägsen, komplicerad och franskspråkigt dominerad byråkratisk koloss ska motverkas.
Grundproblemet är den skeva representationen mellan unionens medlemsländer inom EU:s institutioner. 15 av medlemsstaterna är underrepresenterade. Sverige ligger på näst-sista plats och har bara Luxemburg bakom sig.
Danmark har samma problem och den nordiska eftersläpningen diskuteras flitigt, inte minst sedan webbtidningen Politico nyligen uppmärksammade frågan under rubriken ”A viking funeral?”
{{toplink}}
– Svenskar och nordbor är utrotningshotade i EU:s institutioner. Vi kallas för ”pandor”, för vi är så sällsynta, sade EU-minister Jessika Roswall, när hon tog emot handlingsplanen.
– Det här är inte bara ett HR-problem, utan ett politiskt problem. Tjänstemännen representerar visserligen institutionerna, men för att det ska bli till det bästa måste de spegla den kunskap och erfarenhet som finns i alla länder. Det är avgörande för legitimiteten, fortsatte hon.
Med den nationella handlingsplanen hoppas man komma tillrätta med problemet. Sedan ett och ett halvt år har kommissionen dessutom, under Gertrud Ingestads ledning, tagit fram en ny strategi för personalpolitiken.
Snart pensioneras flera
Svenskar borde utgöra 2,7 procent av de anställda. Och om man ligger på 80 procent av det riktmärket, så anses det vara acceptabelt.
– Men i nuläget saknas 60 personer för att vi ska nå dit. Det är inte oöverstigligt, men det är för få som söker. Dessutom har vi 60 personer på kommissionen som pensioneras inom två år, säger Gertrud Ingestad.
Under seminariet nämndes även hur större företag har lättare att rekrytera på mässor och vid universitet, att konkurrensen om kompetensen har hårdnat.
Men detta måste väl gälla även i de länder som är överrepresenterade? Vad är det de gör som inte vi lyckas med?
– De har tillräckligt många som söker. Det är länder som har sämre ekonomiska villkor och högre arbetslöshet. Då får man tillräckligt många som söker alla tjänster. Här har du bra möjligheter att få jobb och EU ligger långt bort. Står det då ett företag och säger: ”Skriv på här och börja på måndag, du får en bil”, då är det svår konkurrens, säger Gertrud Ingestad.
Hur möter ni den konkurrensen?
– Det är jobb som är viktiga och meningsfulla, det är en bra arbetsmiljö och man har möjligheter att utvecklas om man kommer in. Det är viktigt för många unga i dag, men vi måste nå dem och göra det enkelt för dem att komma in, fortsätter hon.
EU-minister Jessika Roswall vill inte svara ja eller nej på frågan om hon tycker att det är bra med nationellt inriktade prov.
– Det är kommissionen som får hantera den frågan. Jag tycker att det är bra att de tittar på hur vi kan ha mer riktade åtgärder mot de länder som är i obalans, säger hon.
(Foto: Axel Adolfsson / Press)
EU pekar ut sex företag som grindvakter – kräver att de öppnar upp för konkurrenter
Miljarder till sänkt skatt på bensin och diesel
