Satsning på växande kommuner välkomnas
Att regeringen flaggar för åtgärder som kan stötta kommuner där det just nu sker stora industriinvesteringar välkomnas av kommunerna. Samtidigt preppar Norrlandsfonden för att få det regeringsuppdrag som Peter Larsson har föreslagit.
Regeringen väntas gå vidare med åtgärder för att underlätta samhällsbyggande, bland annat i norra Sverige, i samband med höstbudgeten. Något som välkomnas av flera av de kommuner som berörs.
– Vi har ju haft otaliga samtal med regeringen om att man måste hitta åtgärder omedelbart på kort sikt, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, till Altinget.
Han tycker dock att åtgärderna skulle varit i på plats långt tidigare. I Skellefteå har framförallt Northvolts expansion lett till att man under förra året fick en ökad inflyttning på drygt 2000 personer, en fördubbling mot rekordåret 2022. Det har genererat ett extremt behov av bostäder, berättar Burman.
– Det har ju inneburit att vi har ju fått göra många egna åtgärder som egentligen är orimliga för en kommun, säger han.
Bland annat har kommunen beslutat att det kommunala bostadsbolaget ska investera i byggande för en halv miljard de kommande åren, samtidigt som stora investeringar planeras i förskolor, skolor och annan service.
Positiv till byggkredit
Tidigare i år presenterade Peter Larsson tre förslag på hur staten kan stötta de kommuner där stora investeringar behöver göras för att möta upp efterfrågan som industrisatsningarna genererar – en hyresförlustgaranti, att Norrlandsfonden får ett tillskott på fyra miljarder kronor, samt en statlig kreditgaranti för byggande. Johan Davidson, statssekreterare hos bostadsminister Andreas Carlson (KD), har tidigare lyft fram förslaget om statlig byggkredit som ett viktigt förslag.
Lorents Burman tycker att byggkrediten är en bra åtgärd. Men poängterar att styrkan med Peter Larssons förslag är att det är en kombination av tre åtgärder.
– De här passar ihop med varandra och sen tror jag att de kan ha olika effekter på olika platser. Men sammantaget, tillsammans, så skapar de mycket bättre förutsättningar.
Vill se riskdelning framför stöd
Anders Josefsson (M), andra vice ordförande i kommunstyrelsen i Luleå, där bland annat Hybrits pilotanläggning är en av de stora industrisatsningarna som pågår, tycker att det är viktigt att staten bidrar med riskdelning snarare än att ge direkta stöd.
– Kommunerna är självstyrande så finansieringen ska vi lösa själv. Men en riskdelning skulle vara önskvärd, säger han till Altinget.
Utifrån det tycker Anders Josefsson att byggkrediten är ett bra förslag.
– Ja, jättebra. Det är ju inte kommunen som kommer att bygga bostäderna, det är det till viss del genom våra kommunala bostadsbolag, men framförallt är det privata aktörer. Men för att de ska våga i dagens läge då kommer det att krävas någon sorts incitament, och där är ju det förslaget jättebra.
Kommunal infrastruktur
Anders Josefsson vill också se en riskdelning när det kommer till de investeringar som behöver göras i den kommunala infrastrukturen.
– Då pratar jag om allt från skolor till vatten, avlopp och vägar. Men återigen, inga bidrag, det förväntar jag mig inte, det ska inte kommunerna ha. Enstaka kommuner ska inte få speciella bidrag av staten, men en riskdelning, säger han.
I Luleå har frågan om utbyggt spår på Malmbanan mellan Luleå och Boden också pekats ut som en investering som är viktig att staten prioriterar för att utvecklingen ska kunna ske. Josefsson poängterar att det också är något som han ser som nödvändigt.
Ditt parti är i regeringsställning, hur låter era samtal internt inom partiet om det här? Och vad tänker du om att det inte har presenterats några åtgärder ännu?
– Jag förväntar mig att det kommer att komma, jag är helt övertygad om det. Det har kommit signaler redan i våras om dubbelspåret på Malmbanan och Luleå-Boden och vi har ju nästan varje vecka besök av minister och partiföreträdare. Så de känner till frågan och vet vad som kommer att krävas, säger Anders Josefsson.
Norrlandsfonden preppar för regeringsuppdrag
Ett av Peter Larssons förslag är att Norrlandsfonden, stiftelsen som idag erbjuder lån och olika typer av garantier till företag i norra Sverige, ska få fyra miljarder från statsbudgeten för att också kunna bidra med garantier för bostadsbyggande.
På Norrlandsfonden har man redan börjat förbereda sig för ett utökat uppdrag från regeringen. Fonden har sen tidigare inte arbetat med bostadsfinansiering och i ett nytt pilotprojekt kommer stiftelsen att finansiera ett antal byggprojekt som en del i att utveckla hur en modell för bostadskredit kan se ut.
– Får vi ett större uppdrag så är vi lite bättre förberedda på hur det här skulle kunna gå till och vi har också blivit lite mer kända på marknaden. Vi försöker ju skynda på för tiden är en viktig faktor här, det tar ju alltid lång tid att bygga, säger Susanne Olofsson, projektledare för pilotprojektet till Altinget.
Förhoppningen är att inom det närmsta året få igång två till tre byggprojekt som man är med och ger garantier för. Redan nu har flera intressenter hört av sig, berättar Susanne Olofsson.
Lorens Burman tycker att förslaget om att ge mer resurser till stiftelsen är bra. Men Anders Josefsson i Luleå är dock tveksam till om Norrlandsfonden är rätt väg att gå.
– Norrlandsfonden har gjort lysande resultat och har en väldigt, väldigt bra verksamhet. Men om man ger dem ett ytterligare uppdrag är jag lite rädd att de tappar fokus, säger han.
{{toplink}}
Faktagranskare: ”Desinformation påverkade EU-valet”
L och KD under spärren i ny mätning – SD återtar tredjeplatsen
