SCB:s budgetoro: Riskerar att utarmas
Undersökningar slopas när SCB tvingas hantera ökande krav utan tillskott från regeringen. Nu är möjligheterna till ytterligare omprioriteringar begränsade. Generaldirektör Joakim Stymne ser med oro på framtiden om inget görs.
Efter en större genomgång av verksamheten genomförde SCB i höstas vad generaldirektör Joakim Stymne kallar tuffa omprioriteringar.
– Om vi inte gjorde någonting skulle vi komma i en knepig ekonomisk situation, säger han till Altinget.
Myndigheten har behövt dra ner på personalstyrkan, med uppsägningar inom kommunikation och administration, men effektiviseringarna har också kommit att få effekter på SCB:s statistikuppdrag.
– I viss mån, men så lite som möjligt, har det kommit att påverka kärnverksamheten, säger Joakim Stymne.
Årets publicering av den populära namnstatistiken, med listan över de vanligaste namnen bland nyfödda, blir den sista. Myndigheten har också minskat sina ambitioner när det kommer till vissa undersökningar, andra krymper eller glesas ut, som partisympatiundersökningen som ska genomförs hälften så ofta.
Ändå står myndigheten fortfarande inför ett besvärligt ekonomiskt läge, att utläsa av myndighetens budgetunderlag för de kommande åren.
Nu finns det begränsade möjligheter till ytterligare omprioriteringar.
Vad gör man då?
– Det går alltid att göra omprioriteringar men frågan är vad som händer när man skär väldigt långt in på skelettet. Ju längre tid vi gör den här typen av omprioriteringar desto större risk blir det att förmågan att faktiskt vara relevant utarmas, säger Stymne.
Kan bli ond cirkel
SCB hoppas på tillskott med 40 miljoner nästa år, och över 60 miljoner 2025. Om regeringen inte ger efter ser myndigheten att fler undersökningar kan behöva genomföras mer sällan, till exempel inom miljö-, bygg- och utbildningsområdet.
Joakim Stymne tror även att det kan bli nödvändigt att minska på lokal eller regional redovisning av statistik.
– Det kan bli inom den typen av områden som vi blir tvungna att backa på, och det påverkar såklart relevansen. Jag är lite orolig att det kan bli en ond cirkel, att man blir ännu mindre intresserad av att skjuta till resurser och att det blir ännu mer utarmat. Det är min farhåga för framtiden, säger generaldirektören.
Risken att göra fel
Altinget har tidigare rapporterat om ett mångmiljonfel i den kommunala utjämningen. För några veckor sedan korrigerades också BNP-beräkningen för det sista kvartalet i fjol, efter sena uppgifter om utrikeshandeln.
Kan nedprioriteringarna innebära att ni riskerar att göra fler fel?
– Vi har ett väldigt stort fokus på BNP, så det hade inte något med våra nedprioriteringar att göra eller brister i granskningen. Men vi ska inte göra fel eller äventyra vår förmåga till statistikproduktion, säger Joakim Stymne.
– Jag skulle säga att många av de saker vi vill göra snarare ökar säkerheten i produktionen, men sen under övergångstider och i förändringsprocesser kan det såklart uppstå glapp.
Kraven från EU ökar
Den ekonomiska pressen på myndigheten kan till viss del härledas till en stor mängd tillkommande EU-krav som SCB behöver leverera på.
– Det här drar ju resurser och då är det regeringens hållning att vi inte får några extra medel för det, utan ska anpassa oss till det själva och prioritera fram resurser, säger Joakim Stymne.
Bland kraven från EU handlar det till exempel om en gemensam klassificeringsmodell som innebär att drygt 300 000 företag ska få nya SNI-koder.
Den största utmaningen handlar annars om en EU-reglering som kan komma att kräva att det allmänna företagsregistret, som SCB i dag tar betalt för, ska finnas fritt tillgängligt.
– Vi ser stor nytta med det, men bara om vi kan bibehålla god kvalitet – och det behöver vi kunna finansiera, säger Stymne som vill se en förstärkning för ändamålet på 22 miljoner 2025, och 18,5 miljoner åren därefter.
– Ett annat exempel är miljöräkenskaperna som just nu diskuteras i EU-förhandlingar där kommissionen kommit med ett förslag på att utöka omfattningen. Det handlar om skogsräkenskaperna, ekosystemtjänster och det kan vara så att parlamentet kommer med fler önskemål, säger Stymne.
– I slutändan kommer det bli en lagstiftning som 2025 eller 2026 innebär att vi behöver leverera mer statistik på de här områdena. Det motsvarar legitima önskemål, men det är samtidigt någon som måste ta fram dem.
{{toplink}}
Vill framtidssäkra statistiken
Att tillkommande EU-krav ska rymmas inom budget, enligt SCB i motsats till flera andra europeiska statistikmyndigheter, påverkar bland annat möjligheten till framsteg i den digitalisering som Joakim Stymne menar är nödvändig för att både framtidssäkra statistiken och effektivisera.
Något också regeringen trycker på för.
– Det är vi helt med på och det är absolut rätt väg att gå. Det är framtiden för statistiken och det finns väldigt stora vinster att hämta hem både direkt kostnadsmässigt och samhällsekonomiskt. Sen kräver det stora investeringar, säger Stymne.
Myndigheten har hittills fått fram 38 miljoner inom befintlig budget. Nu återstår 80 miljoner och SCB hoppas på förstärkning från regeringen. Totalt 28 miljoner kronor för 2024 och 2025. {{toplink}}
Mot miniminivån
Vad nästa steg blir för ytterligare prioriteringar i verksamheten, om SCB inte får de medel myndigheten begärt, handlar enligt Joakim Stymne om att i större utsträckning utgå från miniminivån för myndighetens olika uppdrag och de krav som ställs från exempelvis EU.
Men vill man ha statistik på miniminivå? Det är frågan, menar generaldirektören.
Han uppfattar samtidigt att regeringen är intresserad av att säkerställa statistikens användarnytta.
– Inte minst på finansdepartementet så använder man mycket av vår statistik, så där ser vi att det finns ett stort intresse. Sen tycker jag väl att den här diskussionen om hur vi bäst möter omvärldsförändringarna är något som jag ägnar mer tid åt än regeringens företrädare, säger Joakim Stymne.
Hur är det att som generaldirektör fatta beslut om att stryka populära delar av er verksamhet, som namnstatistiken?
– Det är inte roligt. Den är väldigt uppskattad och vi har fått många negativa reaktioner på att den tas bort, men det finns inte några krav på oss att göra den typen av statistik.
Tillståndsregler för industrin upprör: ”Får nog flytta till Sevilla”
Moderaterna tillsätter internutredning efter uppgifter om röstköp
