SD: Svenska skolan bör dra lärdom från Singapore
DEBATT. Debatten om hur vi ska lösa dagens lärarbrist fokuserar på fel saker, menar Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Istället för att ta till vara på de lärare som lämnat läraryrket försöker man utbilda nya. Dessutom borde skolan styras av en myndighet med helhetsansvar, yrkesrollerna förtydligas och duktiga lärare belönas enligt Singaporemodellen.
Av: Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson Sverigedemokraterna
Skoldebatten har hamnat helt fel. Vi kommer aldrig komma tillrätta med problemen i skolan om vi fortsätter på den inslagna vägen. Låt mig förklara varför:
En del av problemet är att vi tar in lärare på lärarutbildningen med endast 0,05 på högskoleprovet. Detta samtidigt som Fridolin vill öka antalet platser till lärarutbildningen. Det är helt fel väg att gå. Vi vill istället se en kraftigt förbättrad och verklighetsanpassad lärarutbildning, införda lämplighetstest och ett minimikrav på 1.0 på högskoleprov eller liknande.
Vinn tillbaka lärarna
Lärarbristen består inte i att vi utbildar för få lärare, utan att vi inte kan behålla de utbildade som finns på grund av arbetsklimatet och dåliga möjligheter att avancera inom yrket. Lösningen är därför snarare att vinna tillbaka de dryga 50 000 lärarna som har lämnat, och istället valt ett annat yrke, än att utbilda fler. Dessa lärare är redan utbildade men som har lämnat läraryrket för att de inte trivs.
Renodla yrkesrollerna inom skolan
I dagsläget tvingas lärare att vara nästan allt annat än lärare. Detta samtidigt som rektorer är allt annat utom pedagogiska ledare. Vi vill renodla de olika yrkesrollerna så att lärare får vara lärare, och ägna all sin tid åt undervisningen, och rektorer får vara pedagogiska ledare. Vi vill se till att detta blir möjligt genom att införa ett förstatligande av så kallad kringpersonal som kan hjälpa eleverna och bidra till att skapa ordning och trygghet. Vi vill också förstatliga skolhälsovården så att den blir mer likvärdig i hela landet, något som inte är fallet idag. Dessa båda grupper används idag som kommunala budgetregulatorer som omnämns senare i texten.
Dessutom vill vi införa jourklasser och pliktskola för de barn som inte fungerar i det vanliga klassrummet, så att de inte stör undervisningen och samtidigt får det stöd de själva behöver.
Följ Singaporemodellen
I dagens debatt är man ofta fixerad vid att antalet elever i klassrummet ska vara 25. Om lärare får vara lärare, och slipper agera såväl ordningspolis som allt i allo, är vi övertygade om att det är möjligt att undervisa och hålla lektioner för fler elever. Så gör man i exempelvis i Singapore med mycket goda resultat som följd, vilket är en modell som vi har tagit inspiration av. Duktiga lärare ska belönas genom ett differentierat lönesystem, också detta enligt Singaporemodellen.
Centralisera styrningen
Lägg därtill att skolans problem förstärks av att vi har hela 53 olika myndigheter som skall styra skolan. Vi anser att skolan ska ha EN styrande myndighet som kan ta ett helhetsansvar. Då kan man också samtidigt komma tillrätta med det stora problemet som vi måste våga tala om, nämligen att kommunerna sedan 90-talet har använt skolan som en kommunal budgetregulator. Kommuner har exempelvis sagt upp stora delar av kringpersonalen och dragit ned på tjänster som studievägledare, vaktmästeri och skolhälsovården. De negativa effekterna för elever och lärare har inte låtit vänta på sig.
Vi har tillsammans med lärare som arbetar ute i verkligheten tagit fram ytterligare ett trettiotal förslag. Förslag som vi hoppas blir verklighet senast 2018. För oss är det viktigt att rektorer och lärare som är autonoma utan klåfingriga kommunpolitiker hängande över axeln. Detta är endast möjligt att uppnå genom ett omtag och en konkret förändring av systemet.
TU: Skatteregler straffar lokal journalistik
"Sandsugningen i Öresund måste stoppas"
