Ska kartlägga amorteringsventilen när den nu prövas skarpt
Det blir inget pausat amorteringskrav just nu. I stället ska Finansinspektionen utvärdera amorteringsventilen. Viktor Thell som ska leda kartläggningen menar att det är först nu man kan analysera hur den fungerar i praktiken.
Regeringen har fått kritik för att inte hålla löftet om att pausa det utökade amorteringskravet, något som bland annat Moderaterna lovade i valrörelsen.
Efter att både Riksbanken och Finansinspektionen varnat för att lätta på kraven gav regeringen i slutet av december i stället Finansinspektionen i uppdrag att se över hur möjligheterna att göra undantag från amorteringskraven, den så kallade amorteringsventilen, fungerar i praktiken.
{{toplink}}
Första utvärdering av ventilen
Undantaget innebär att bankerna, om det finns ”särskilda skäl”, kan godkänna att en låntagare under en viss period slipper att betala amortering. En regel som infördes samtidigt som amorteringskraven, men som först nu testas i en ekonomiskt tuffare tid.
– Det här skulle jag nog säga är första möjligheten för oss att förbättra förståelsen för hur den ventilen fungerar i praktiken, säger Viktor Thell som är analytiker på Finansinspektionens stab för ekonomisk analys och som kommer att leda kartläggningen.
– Detta är den första utdragna, sämre ekonomiska situationen som vi har sett sedan amorteringsföreskrifterna beslutades. Det är så klart en jobbig situation för hushållen, men det gör det möjligt för oss att förbättra vår förståelse för hur föreskrifterna fungerar i den här typen av ekonomiska lägen, säger han.
Kartläggningen, som enligt uppdraget ska göras under ”vintern 2022 och 2023” är fortfarande i planeringsstadiet. Men redan innan Finansinspektionen fick regeringsuppdraget har myndigheten inlett en dialog med långivarna om hur de hanterar amorteringsbefrielsen.
– Vi har inte hunnit prata med alla aktörerna ännu. Hittills har vi pratat med ett par stycken, så det är än så länge lite för tidigt att ge en samlad bild av hur marknaden fungerar. Men de indikationer vi fått hittills är att bankerna själva tycker att regelverket och möjligheterna att medge undantag på grund av särskilda skäl fungerar bra, säger Viktor Thell.
Sänkta krav med bättre bostadsmarknad
I den rapport som Finansinspektionen lämnade till regeringen i oktober är de tydliga med att sänkta krav för amorteringar inte är lämpligt i det rådande ekonomiska situationen. Men Viktor Thell stänger inte dörren för att det på längre sikt kan finnas anledning att göra justeringar.
– Ja, det kan det eventuellt göra. Amorteringskraven är införda förebyggande för att motverka strukturella risker. Skulle vi på lite längre sikt se att de strukturella riskerna med hushållens lån minskar finns det också anledning för oss att se om även strukturella åtgärder behöver ändras.
En lägre period av höga räntor kan vara en situation då kraven kan behöva justeras, menar Viktor Thell.
– Då pratar vi inte om ett ränteläge som är högre i några kvartal, utan att ränteläget strukturellt blir högre under en längre period.
Men även en situation med en bättre fungerande bostadsmarknad som genererar ett mindre risktagande kan föranleda en ändring i amorteringskraven, menar Viktor Thell.
– Finns det få tillgängliga bostäder tenderar det att driva upp priserna och med det öka på hushållens skuldsättning ytterligare. Fungerar utbudssidan bättre på bostadsmarknaden är det mindre sannolikt att enskilda hushåll behöver kliva in i väldigt riskfyllda kontrakt med hög ränterisk eller väldigt hög belåning, säger Viktor Thell men tillägger:
– Men bostadsmarknadens funktionssätt ligger ju inte på Finansinspektionens bord.
Vad är dina förhoppningar att ni ska kunna redovisa i kartläggningen?
– Att vi ska kunna ge en bra bild av hur bankerna går tillväga när de hanterar förfrågningar kring amorteringsundantag på grund av särskilda skäl och vad det ger för konsekvenser för hushållen.
{{toplink}}
Så ska EU-parlamentet undvika ny korruptionsskandal – ”Stora brister”, anser kritiker
Landsbygdsministern till svars om minskade skogspengar
