Skärpta EU-krav får Ygeman att sjösätta fler energisparplaner

När skärpta EU-krav är på ingång omvärderar regeringen än en gång den tidigare positionen om att det inte behövs fler styrmedel på området. Men samtidigt lyfter Energimyndighetens analytiker att det kan finnas vägar runt utmaningen från Bryssel.

Efter att ha utretts minst fem tidigare gånger är det återigen dags att väcka liv i frågan om så kallade vita certifikat.

Kvotpliktssystemet, som erbjuds i verktygslådan i Energieffektiviseringsdirektivet, bygger på samma sätt som reduktionsplikten på tanken att skapa ett budgetneutralt styrmedel som kan leverera omställning.

Men till skillnad från reduktionsplikten i flyg- och vägtransporterna, så har det inte funnits omfattande uppbackning för modellen i Sverige hittills.
– Vita certifikaten har varit en underström i den svenska energieffektiviseringsdebatten. Men av en rad orsaker har den inte blivit verklighet, säger Rurik Holmberg, analytiker på Energimyndigheter, till Altinget.

Han är en av de tidigare utredarna som undersökt frågan, i sin roll som analytiker på Energimyndigheten. Men han är sannerligen inte ensam. Efter att under totalt tolv års tid i flera omgångar ömsom förkastas och ömsom välkomnats, har det sedan år 2018 funnits en klar rekommendation från en statlig utredning: ”Inför ett system med kvotplikt för minskad effektbelastning genom investeringar i eleffektiviserande åtgärder.”

Deadline i mars 2023

Nu får Göran Enander, tidigare MP-statssekreterare och numera landshövding i Uppsala, en tydlig beställning på att leverera ett detaljerat förslag till den 31 mars 2023.

I bakgrunden skymtar potentiellt höjda EU-krav. I det uppdaterade energieffektiviseringsdirektivet läggs det nämligen fram ett skärpt årligt energibesparingskrav. Från att tidigare ha varit på 0,8 procents besparing per år, föreslås nu besparingstakten öka till 1,5 procent.

Det kan ställa till det för den nuvarande svenska kalkylen.

– Hittills har vi kunnat hänvisa till att våra energi- och klimatskatter har en energibesparande effekt som motsvarar det utpekade kravet som vi ska leva upp till. Men det kan vi inte för att nå det höjda föreslagna målet, säger Rurik Holmberg till Altinget.

Spekulationen: Behövs det ens?

Något ytterligare styrmedel kan därför krävas, och där kan de vita certifikaten passa som hand i handsken, vid en första anblick.
Men även om Rurik Holmberg generellt ser positivt på tanken att införa styrmedlet i Sverige, så pekar han också på att det inte är självklart att det faktiskt behövs.

– Det är en hypotes, men faktum är att vi i dag inte räknar på flera delar av den potentiella kakan av energieffektiviseringar som görs i ekonomin. Det skulle kunna göras, säger Rurik Holmberg.

Det handlar dels om de investeringar som sker i industrin utanför utsläppshandeln, dels om exempelvis renoveringar av miljonprogrammen, som inte plockas upp av de kalkyler som ligger till underlag för beräkningarna som görs i dag.
– Problemet är att det skulle kunna kräva att vi går in på enskilda bolags insatser, vilket är väldigt resurskrävande.

Vi skulle alltså kunna nå ett höjt beting utan att göra en förändring på marken?
– Det är inte omöjligt, men det blir ju en gissning så länge som vi inte har de siffrorna. Och för att få fram dem så kan vi behöva göra en ganska omfattande övning.

Samtidigt kan de vita certifikaten då kanske leda till att den här informationen blir synlig?
– Precis, de dokumenterar en verklig åtgärd som har ägt rum. Då har man åtminstone en rimlig uppfattning av vad som har gjorts av vem, säger Rurik Holmberg, som dock höjer ett varningens finger inför det fortsatta utredningsarbetet.

– De vita certifikaten är inte något som införs utan en ordentlig analys. I synnerhet är det centralt att avgöra var vill man uppnå energieffektiviseringen. Det ska man veta från tidigare erfarenheter från andra länder, det är inte så att det är en universallösning. Man ska vara ganska specifik, för ”om vi riggar det så här, så får vi effekt där, riggar vi det på ett annat sätt, så får de effekt där.”

Danmark har gått vidare

I exempelvis Danmark har man nu övergett systemet sedan förra året och istället övergått till auktioner där största besparing till lägsta kostnad premieras, en modell som också används i Polen.

Men grannlandets avslut behöver samtidigt inte leda till slutsatsen att behovet inte finns i Sverige.
– Det handlar om att fånga in de lågt hängande frukter, som inte skulle fångats in ändå av marknaden, samtidigt som de är samhällsekonomiskt lönsamma. Nu har det gjorts i Danmark, och därför går de vidare till nästa styrmedel, säger Rurik Holmberg.

Vad är det som satt käppar i hjulen tidigare för att införa styrmedlet hittills?
– Den administrativa bördan har varit en av de mest avskräckande faktorerna, då den befaras kunna leda till ökade kostnader. Men vi kan inte se att det i andra länder har lett till särskilt omfattande administration. Visst, det är en viss startsträcka i uppstarten, men det behöver inte bli en administrativ börda att tala om. Sedan kan man ju krångla till systemet bäst man vill. Men grundidén kan hållas enkel.

Ygeman: Frågetecken kan redas ut

Motståndet har hittills varit starkt från både energiföretag och bostadsägarföreningar, som är några av de mest troliga påverkade aktörerna. Även flera av oppositionspartierna uttrycker tvivel inför styrmedlets möjligheter. Men Anders Ygeman ser positivt på att kunna hitta en väg framåt.
– Utredningar från Energimyndigheten visar att vita certifikat kan vara ett bra styrmedel för att nå mer energieffektivisering. Tidigare förslag om vita certifikat väckte en del frågor. Den nya utredaren har i uppgift att räta ut de frågetecknen, och sedan lägga fram ett förslag som vi kan gå vidare med, säger energiministern i en kommentar till Altinget.

Beslutskedja: Vita certifikat

8/10
2021
12/10
2021
4/10
2022
20/12
2022
1/1
2023
5/1
2023
10/1
2023
8/2
2023
21/12
2023
28/2
2024

Forrige artikel Överblick: FHM:s gd får guldmedalj, Busch får huset och MP presenterar klimatfärdplan Överblick: FHM:s gd får guldmedalj, Busch får huset och MP presenterar klimatfärdplan Næste artikel Överblick: SD stänger av tjänsteman och Luf om planerade valstrejken Överblick: SD stänger av tjänsteman och Luf om planerade valstrejken
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.