Skärpta sjukpenningkrav får fler i arbete – men fler står också utan inkomst

Fler personer har kommit i arbete sedan Försäkringskassans striktare tillämpning av regelverket för sjukförsäkringen har ökat andelen med arbetsinkomster. Samtidigt står också fler med låg eller ingen inkomst. 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar i en ny granskning hur andelen personer med låg eller ingen inkomst ökar när Försäkringskassans tillämpning av regelverket för sjukpenning skärps. Samtidigt kommer också fler i arbete.

– Andelen personer med arbetsinkomst är högst under de perioder med striktare tillämpning. Men andelen som har en låg eller ingen inkomst ökar då också. När tillämpningen är mer generös ser vi att färre har arbetsinkomst och att fler i stället har sjukpenning, säger Jens Karlsson, projektledare på ISF i ett pressmeddelande.

Regelverket och Försäkringskassans tillämpning har varierat de senaste decennierna. Efter en mer generös tillämpning från 2010 skärptes bedömningarna av rätten till sjukpenning återigen 2016.

Politikens budskap avgörande

I sin rapport konstaterar ISF ett samspel mellan sjukfrånvarons utveckling, den politiska styrningen och Försäkringskassans tillämpning. Genomslaget av regelförändringar är beroende av vad som betonas i den politiska styrningen.

– Förändringarna i regler och tillämpning grundar sig i variationen i den svenska sjukfrånvaron. När sjukfrånvaron och utgifterna för sjukförsäkringen ökar inriktas politiken på att bryta utvecklingen, vilket påverkar hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning, säger Jens Karlsson.

I slutet av 2022 fick cirka 4 procent av den arbetsföra befolkningen sjuk- eller aktivitetsersättning. 2005 var samma siffra var 4 procent.

{{toplink}}

Forrige artikel Sänkning av bensinskatten gav full effekt Sänkning av bensinskatten gav full effekt Næste artikel Skolpolitiken har ökat ojämställdheten Skolpolitiken har ökat ojämställdheten
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.