Skogsstyrelsen säger nej till skattesänkning för skogsbruket
Skogsstyrelsen avråder regeringen från att låta skogsbruket omfattas av den planerade sänkningen av dieselskatten för jord- och skogsbruket. Det svenska skogsbruket är lönsamt och då ska inte staten intervenera genom att sänka skatter, anser myndigheten.
Som en del i ett krispaket till det hårt drabbade lantbruket planerar regeringen för att sänka jord-, skogs- och vattenbrukets dieselskatt med ytterligare två kronor per liter. Enligt det förslag som har varit ute på remiss skulle skattelättnaden sträcka sig mellan den 1 juli i år till och med juni nästa år. Krisåtgärden välkomnas från en rad remissinstanser så som Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Spannmålsodlarförening, LRF och Svenskt Näringsliv.
Men förslaget möter också mothugg och en rad invändningar från olika håll. Exempelvis så avstyrker Skogsstyrelsen att skogsbruket ska omfattas av skattenedsättningen. ”Det svenska skogsbruket är lönsamt och därför finns det inte skäl för staten att intervenera på marknaden med nedsättning av skatter.” skriver myndigheten i sitt yttrande till finansdepartementet.
Skogsstyrelsen påpekar att det saknas konsekvensanalys för skogsbruket i regeringens promemoria samt att koldioxidskatten är ett viktigt styrmedel för att prissätta utsläpp av växthusgaser. ”Det är därför olämpligt att kompensera tillfälligt höga priser på ett flertal insatsvaror med en skattenedsättning på diesel.” skriver myndigheten.
Branschorganisationen Skogsindustrierna däremot har en helt annan syn på saken. Organisationen anser att skattenedsättningen bör bli permanent samt även bör utvidgas så att yrkestrafiken omfattas.
Myndigheter efterlyser analysen
Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket är båda frågande till bristen på resonemang och analyser kring hur regeringen har tänkt i valet av stödåtgärd samt stödets omfattning. Kanske är en skattenedsättningen att föredra, skriver Konjunkturinstitutet och fortsätter:
”Ett tydligare resonemang om den här typen av avvägningar vore önskvärt. I promemorian konstateras enbart att ”[r]egeringens bedömning är att en justerad skattesats i nuläget är den lämpligaste åtgärden för att stödja de areella näringarna”, utan vidare motivering.”
Konjunkturinstitutet påminner om det förslag som utredaren Helena Jonsson lagt fram som alternativ till att sänka skatten på fossila drivmedel vid kris: Ett jordbruksavdrag. Det förslaget påminner även organisationen Ekologiska lantbrukarna om i sitt yttrande.
Organisationen är oerhört kritisk till regeringens förslag samt påpekar att finansdepartementet uppenbarligen har mycket kort minne vad gäller tidigare krisåtgärder. ”Finansdepartementet hänvisar i sin promemoria till att en liknande utformning gjordes i samband med torkåret 2018, men det är inkorrekt.” skriver Ekologiska lantbrukarna och påminner att stödet den gången – efter kritik – omformades till att baseras på areal och djurenheter.
Även Ekologiska lantbrukarna påminner om idén med ett jordbruksavdrag, med skattekompensation för jobb och företagande, istället för en subvention av fossila drivmedel som enligt organisationen riskerar att missgynna dem som går längst fram i arbetet med omställning.
De säger också nej
Naturvårdsverket avstyrker förslaget att ge lantbruket krisstöd i form av en fossil subvention. Det gör, som väntat, även Naturskyddsföreningen. Krispaketen har varit återkommande de senaste åren, påpekar organisationen och skriver i sitt yttrande
”Även kortsiktiga krisåtgärder måste bidra till att driva nödvändig hållbarhetsomställning för att inte ytterligare förvärra läget.”
Överblick: Eget bensinuppror inom V och EU-parlamentariker blir politisk vilde
Ex-moderat föreslår striktare lag för friskolor: ”Svag lösning”
