Skolmyndigheterna om att slås ihop: ”Orealistiskt”
Varken Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten vill slås ihop till en gemensam skolmyndighet som det föreslås i utredningen om statens ansvar för skolan. Det uppger myndigheternas generaldirektörer för Altinget. Men Skolverket stänger inte dörren helt.
I Thomas Perssons utredning om ökat statligt ansvar för skolan presenteras två alternativ för hur staten kan ta större ansvar för skolan. I det första alternativet, ett fullgånget förstatligande, föreslås två nya myndigheter i stället för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. En systemansvarig myndighet och en myndighet som hanterar huvudmannaskapet.
Men ingen av myndigheterna tycker att det är en bra idé. Medan Skolinspektionen och Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) sågar den gemensamma skolmyndigheten i sina remissvar, så vill Skolverket inte kommentera förslaget.
– Vi har inte kommenterat alternativ ett eftersom vi inte ser det som ett realistiskt förslag, säger Tommy Lagergren, avdelningschef för skolutveckling på Skolverket, till Altinget.
Däremot stänger Skolverket inte dörren helt mot en skolmyndighet med systemansvar för skolan.
– Vi ser det som möjligt och rimligt att samla ansvaret. I dag finns det ju flera olika myndigheter. En sådan myndighet behöver ett brett mandat, ett tydligt uppdrag och kunna arbeta långsiktigt, säger Tommy Lagergren och fortsätter:
– Vi är öppna för det, men man måste ju titta vidare på detta.
”Poäng i att rollerna hålls isär”
För Aurora Lindberg, vikarierande generaldirektör på SPSM, är det viktigt att myndigheterna har tydliga roller gentemot huvudmännen.
– Vi har en styrande myndighet i Skolverket, en stödjande myndighet i oss och en granskande myndighet i Skolinspektionen. Jag tror att det finns en poäng i att de där rollerna hålls isär, och att man snarare tydliggör och förstärker de olika uppdragen, säger hon till Altinget.
Dessutom försvinner flera av SPSM:s uppdrag i den nya myndigheten, menar Aurora Lindberg.
– Det finns ju med andra bakgrundsvariabler som vi ser har betydelse för likvärdig utbildning men just vår målgrupp, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning, finns inte med.
Hon fortsätter:
– Vi tror att det behövs en särskild myndighet med utpekat ansvar för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få en bra utbildning. Det handlar inte om en liten grupp.
Granskar sig själv
Enligt Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo kan en gemensam myndighet påverka ansvarsutkrävandet, något det saknas en analys av i utredningen.
– Det blir ju att staten granskar staten, då skolorna skulle ligga i en statlig myndighet, säger hon till Altinget.
Hon pekar på att när Skolinspektionen bildades 2008 underströk man redan då hur viktigt det var att inspektionen skulle stå på egna ben. Sedan dess har fler skarpa verktyg tilldelats myndigheten, däribland möjlighet att ta ut viten, stänga skolor och ägar- och ledningsprövning.
– När en skola eller en huvudman inte gör det den ska, då är tanken att vi ska trycka på. I det läget tycker vi att det blir motsägelsefullt om vi ska ha en ansvarsutkrävande inspektion med stora befogenheter samtidigt som det finns en annan del som vill hjälpa till, ge stöd och arbeta med bidrag.
Ett annat skäl att Skolinspektionen är emot förslaget är på grund av friskolemarknaden, berättar Helén Ängmo. I länder som har många friskolor är det vanligt att man har en fristående granskande institution, medan länder som Norge och Finland, som inte har så många friskolor, har lättare att arbeta med kapacitetsbyggande och stöd, menar hon.
– När aktörerna får tillstånd bygger det på att de ska ta eget ansvar. Då kan det bli två olika språk om staten kräver att de ska ta självständigt ansvar samtidigt som staten erbjuder omfattande stöd.
Hade ni haft en annan inställning om friskolesystemet sett annorlunda ut?
– Då hade det kanske varit mer logiskt att jobba så om det varit en renodlad offentlig verksamhet.
Kan ni se någon fördel med den här sammanslagna myndigheten?
– Nej, och det var det som jag undrade varför inte utredningen tar fram. Vad finns det för fördelar egentligen? Jag tror att det blir en stor organisation som ska styra, granska det den styr på och dessutom stödja det som man ska granska på, säger Aurora Lindberg.
– Det är klart att så som utredningen argumenterar, att det kan bli kortare kontaktvägar, huvudmännen vet att det är en och samma myndighet, det kan finnas en överblick där som möjligen kan vara enklare. Men vi tycker det väger över att de här olika signalerna från staten kan bli väldigt otydliga för huvudmännen, vilket kan leda till risker. De kan uppleva det som väldigt förvirrande om man får två olika språk från samma myndighet. Den inspekterande delen kan också få svårare att agera vid stora brister, säger Helén Ängmo.
{{toplink}}
Beslutskedja: Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2020
Utifrån januariavtalet utreder Thomas Persson nu förutsättningarna för att staten ska ta över som huvudman f&…
Läs mer2021
Utredningen om statligt huvudmannaskap ska nu komma med förslag på hur skolan kan stärkas – utan fö…
Läs mer2022
Kommunaliseringen av skolan har sänkt läraryrkets status och bidragit till oacceptabla skillnader i villkor, resurser och möjl…
Läs mer2022
Muharrem Demirok är Linköpingspolitikern som tar över som Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson efter att F…
Läs mer2022
Skolsektorns aktörer välkomnar flera av förslagen i överenskommelsen mellan högerpartierna, men många …
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2022
Hur skolpengen ska reformeras har länge varit en het fråga. S-regeringen ville ge mindre till fristående skolor, meda…
Läs mer2022
”Man kommer att inse vilka enorma svårigheter, vilken tid och vilken kraft det kommer ta”, säger Mats Gerdau (M), som si…
Läs mer2022
SKR motsätter sig ett statligt huvudmannaskap för skolan. Men inom tre områden måste staten ta ett kliv fram, menar organisation…
Läs mer2023
Varken Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten vill slås ihop till en gemensam skolmyndighet som det föreslås i utre…
Läs mer2023
Det handlar om vardagen för runt 1,9 miljoner elever och 250 000 medarbetare. Fundera en sekund och svara sedan på frågan: finns det …
Läs mer2023
Allt för länge har betydande kvalitetsskillnader tillåtits växa fram mellan kommuner, skolor och eleve…
Läs mer2023
Klimatpolitiska rådet byter ordförande
Kvinna döms för utpressning mot riksdagsledamot
