SKR: Välfärdspersonalen kommer få färre kolleger
Efter att regeringens budget presenterats spår SKR effektiviseringar och besparingar i välfärden. ”Man kommer dra ner på antalet anställda”, säger chefsekonom Annika Wallenskog till Altinget.
En budget utan några större överraskningar. Så beskriver Sveriges Kommuner och Regioners chefekonom Annika Wallenskog regeringens höstbudget.
Vad innebär budgeten för anställda i välfärden?
– Det är många kommuner som behöver jobba med effektiviseringar och besparingar. Vi ser att regionerna har riktigt stora underskott. Man kommer dra ner på antalet anställda.
Annika Wallenskog tror inte det kommer ske genom att säga upp personal, men däremot genom att inte återbesätta personal som går i pension eller dra ner på inhyrd personal.
– Välfärdspersonalen kommer få färre kolleger. Det blir mer att göra för ordinarie personal.
Äldreomsorgen förlorar miljarder
SKR har länge drivit frågan om att göra om de riktade statsbidragen till generella.
– Vi ser flera försök att lägga ihop statsbidrag mer än vad man gjort tidigare. Men det kommer ändå några nya, inom skolan till exempel med satsningen på läromedel. Man blir lite trött på att regeringen vill gå in och styra i detalj.
Wallenskog pekar också på att medel som fanns inom äldreomsorgen fram till 2023 går in i generella statsbidragen nästa år, men förlängs inte ytterligare efter det.
– Problemet är att nästa år försvinner pengarna och vi har ingen information om man får behålla de här knappt fyra miljarderna.
Sammanslagningar inom regionerna
För att spara in resurser förslår regeringen i budgeten också att ett antal myndighetssammanslagningar.
Kan det vara ett sparknep även för kommuner och regioner, att slå ihop förvaltningar?
– Det är något som man redan gör, man försöker omorganisera. Det kan man se inom regionerna nu att man lägger väldigt mycket besparingsbeting på administrationen. Det är där man känner att man inte vill att verksamheten ska bli drabbad.
– Sen får man se hur det går. Ekonomistyrningsverket och statskontoret slås ihop. De har ganska olika uppdrag så man får se vad effekten blir av att myndigheter med olika uppdrag slås ihop.
Satsningen på statsbidragen
Regeringen skjuter till 10 miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner nästa år. Det meddelade representanter för Tidöpartierna på en pressträff i förra veckan. Dessutom ska 6 miljarder gå till riktade statsbidrag.
Samtidigt uppskattar Sveriges kommuner och regioner (SKR) att det är 28 miljarder som saknas. Regeringen uppmanar i stället kommuner och regioner att ta eget ansvar. Det genom att bland annat använda sig av resultatutjämningsreserven, det vill säga de tidigare överskotten.
Satsningen utgör en fjärdedel av reformutrymmet. Av de generella statsbidragen går 70 procent till kommunerna och 30 procent till regionerna.
Regionerna får det tufft
SKR är kritiska till fördelningen av statsbidragen mellan kommuner och regioner.
– Jag skulle gissa på att det blir ett hyfsat resultat för kommunerna nästa år. Regionerna har betydligt större utmaningar än kommunerna just nu, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog, till Altinget.
Det räcker inte att regeringen försöker stärka upp regionerna med ett sektorsbidrag på tre miljarder, menar hon.
– Kommunernas bidrag motsvarar ungefär det underskott vi räknar med i kommunerna. Men regionerna räknar vi med 20 miljarder i underskott. Och så får man sex miljarder. Regionerna får det riktigt tufft.
Regeringen menar att de kan använda sig av resultatutjämningsreserven, är det ett alternativ?
– Även där har kommunerna mycket mer i resultatutjämningsreserv. 226 kommuner har detta. Det som är dilemmat är att de som har haft svagast ekonomi har inte haft råd att samla ihop till någon reserv. Bland regionerna är det bara 13 stycken som har reserver, på totalt 14 miljarder.
Budget: Sverige in på Natos topp-10-lista
Skolinspektionens granskningar ska öka: ”Fler oanmälda besök”
