Statskontoret: Ändra Läkemedelverkets finansieringsmodell
Läkemedelsverket borde finansieras via ett förvaltningsanslag för att få en stabilare ekonomi. Det anser Statskontoret i sin genomlysning. ”Välkommet. Vi har önskat att få ett större anslag”, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson till Altinget.
Statskontorets genomlysning har pågått under ett års tid. I den rapport som publicerades på onsdag morgon konstateras att Läkemedelsverket, LMV, fullgör sitt uppdrag och har ett högt anseende hos sina målgrupper både nationellt och internationellt. Men med det sagt konstaterar Statskontoret också att myndighetens finansieringsmodell inte anpassats till det nuvarande uppdraget och att återrapporteringen kan förbättras.
När Läkemedelsverket bildades 1990 skulle finansieringen baseras helt på avgifter. I dag har LMV ungefär 1 000 medarbetare och ett betydligt bredare uppdrag.
Därför anser Statskontoret att myndigheten borde anslagsfinansieras istället, vilket också skulle ge ökade möjligheter till effektiviseringar och ökad styrning. Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson säger att den nuvarande modellen gör det svårare för myndigheten att ställa om sina resurser för exempelvis beredskapsarbete.
– I och med att resurserna som vi har i finansieringsmodellen är så specifika och så bundna så har jag sämre möjlighet att omfördela inom ram, säger Björn Eriksson.
Att beslut om avgiftsnivåerna tas vart femte år har också gjort att verket enligt Statskontoret haft gynnsammare ekonomiska villkor än andra myndigheter.
Blir det mer av politisk styrning om man ändrar finansieringsmodellen?
– Vi får ju våra uppdrag från riksdagen och regeringen. Ju tydligare vi vet vad vi ska göra, desto bättre. Sen beror det ju på hur man väljer att göra det här. Men jag och Läkemedelsverket tar tacksamt emot att det är tydliga uppdrag och tydlig finansiering, det gör ju saker och ting mycket lättare, säger Björn Eriksson.
Statskontorets förslag innebär att Läkemedelsverket inte längre ska få disponera över de avgifter som tas ut. De ska i stället in i statsbudgeten och fördelas via anslag. Förslaget motiveras med att det inte finns något i verksamheten som motiverar att regeringen gör ett undantag från budgetlagens princip om att statlig verksamhet ska finansieras samlat i statsbudgeten.
”Det beror på att efterfrågan på Läkemedelsverkets tjänster inte varierar i någon större utsträckning och på att myndigheten inte är beroende av att få disponera avgiftsintäkterna för att kunna bedriva en effektiv verksamhet”, skriver Statskontoret, som också pekar på att ett förvaltningsanslag kommer att ge tydligare finansiella ramar att förhålla sig till.
– Jag är inte så oroad för det, jag tycker att det är viktigt att regeringen kan styra alla myndigheter. Vi ber ju om det hela tiden, att det ska finnas en möjlighet att styra myndigheter lite friare än att små öronmärkta pengar bygger upp en sådan här myndighet, säger Björn Eriksson.
I genomlysningen framgår det också att återrapportering och resultatredovisning måste bli bättre, ett arbete som redan pågår.
– Jag har ändrat i arbetsordningen och har ny delegationsordning och en ny struktur för budget. Årets årsredovisning kommer att bli betydligt bättre än förra årets, men vi har fortfarande mycket arbete att göra, säger Björn Eriksson.
Han vågar inte sia om när ett eventuellt beslut om en ny finansieringsmodell skulle kunna komma, men frågan är inte ny.
– Den har ju funnits förut, men det här får bli en diskussion mellan departementen hur man bäst ska göra.
Är det någonting som överraskar dig i rapporten?
– Jag måste säga att jag är lättad och att jag verkligen välkomnar det här. Det överraskar mig att de lyfter betydelsen av Läkemedelsverkets internationella arbete så tydligt.
Generation Z bryr sig mindre om politik
Rasande bönder kapar toppmötet: ”EU:s gröna giv dödar oss”
