Statssekreteraren redo att kliva in om Kristersson inte lyckas

Den politiska staben packar inför regeringsskifte. I en intervju med Altinget berättar Tobias Lundin Gerdås om sina år på socialdepartementet, vad som varit allra svårast och vilka frågor den nya regeringen ärver.

– Man har de här husen till låns, det vet man från första dagen man kliver in, säger Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare på socialdepartementet.

När regeringsförhandlingarna drar ut på tiden fortsätter departementen visserligen arbeta, under ledning av en övergångsregering, men för den politiska ledningen har sextiotimmarsveckorna blivit hälften så långa när endast internationella frågor, EU-arbetet och eventuell krishantering ligger på bordet. 

– Det är frustrerande när man vill och är van vid att göra skillnad, när allting som är framåtblickande, reform- och budgetarbete, stannar av, säger Lundin Gerdås till Altinget.

Han kom till socialdepartementet för tre år sedan efter en tid som politiskt sakkunnig åt Stefan Löfven. Först tillträdde han som stabschef, och strax innan pandemin intensifierades blev han statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren.

I förra veckan lämnade Hallengren över sin portfölj till Ardalan Shekarabi (S) som ny socialminister i den avgående regeringen varpå Tobias Lundin Gerdås beskrev henne som ”en av våra mest framgångsrika socialministrar”.

– Jag är väldigt imponerad över att hon har orkat bära departementet i kris, samtidigt som hon har haft en fruktansvärt hög arbetsbelastning.

När han även själv inom kort checkar ut är det framför allt tre saker han bär med sig: pandemin, januariavtalet och Lilla hjärtat.

Samhällets misslyckande

Utöver den krishantering som pandemin inneburit för departementet minns Tobias Lundin Gerdås en mandatperiod som präglats av januariavtalet, där han menar att regeringen levererat på alla punkter.

Men det arbete som varit svårast har handlat om Lilla hjärtat, fallet med den treåriga flickan som hittades död hemma hos sina biologiska föräldrar efter att tvångsvård avslutats.

– Det var en tragedi och vi mötte människor i stor sorg och vrede för att samhället misslyckats med att skydda ett utsatt barn. Departementet arbetade hårt och under svår press för att få en skärpt lagstiftning på plats, berättar Tobias Lundin Gerdås som tror att socialdepartementet är det departement som väcker allra mest känslor. 

– Socialpolitiken och sjukvården är svåra frågor som berör människor, både i livets bästa stunder och i livets allra sämsta och svåraste stunder.

Hade S kunnat göra mer?

Av de frågor Tobias Lundin Gerdås hade velat arbeta vidare med finns bland annat ett färdigt lagstiftningsförslag för kvinnor och barn på skyddade boenden som han nu hoppas att den nya regeringen går fram med, och förslaget på en ny socialtjänstlag.

– Det skulle vara den största förändringen av socialtjänsten på 40 år. För mig hade det varit prio ett att få den på plats och att anpassa socialtjänsten till dagens utmaningar, säger han och pekar på bristande förtroende och personer i förorter som är svårare att nå, språkbarriärer och en rädsla för att samhället lägger sig i uppfostran och familjeliv.

Den typen av frågor som aktualiserades av kampanjen mot Socialstyrelsen i början av året. 

Att socialtjänsten ska bli bättre på att förebygga brott har enligt Lundin Gerdås varit den krångligaste, och kanske längsta processen han arbetat med som statssekreterare – ”det är en riktig atlantångare att vända” – och blir en fråga som den nya regeringen ärver.

Och om det är något han är orolig över med att lämna över – utöver de ideologiska skiljaktigheterna – så är det uteblivna satsningar på förebyggande arbete för att stoppa rekryteringen av nya unga till gängen.

– De behöver punktmarkeras mycket närmare med sociala insatser. En skola som agerar direkt vid ogiltig frånvaro, en socialsekreterare som har nära kontakt med föräldrarna. Man får inte tappa det. Det är ett sår på den svenska samhällskroppen och vi kommer aldrig kunna läka det med straffskärpningar, säger Lundin Gerdås.

Hade ni kunnat göra mer?

– Ska man få till förändring så måste man styra tydligt och resurssätta för att ny lagstiftning ska få effekt. Det här borde hela Sverige ha jobbat mycket mer med redan för tio, femton eller kanske tjugo år sedan när man såg problemen börja.

”Stänger inga dörrar”

I sitt arbete på departementet har Tobias Lundin Gerdås ofta kontakt med andra aktörer och organisationer i samhället. 

– Inte minst är barnrättsorganisationerna ett fantastiskt exempel på hur civilsamhället både driver politiken framåt genom påverkan och själva är operativa med stödlinjer och utbildningar ute i skolorna till exempel. De är en otrolig styrka för Sverige, alltifrån Bris till Friends, Childhood.

Barnrättsfrågor har blivit allt viktigare för Lundin Gerdås under åren på departementet. I somras fick han själv barn. Men om han fortsätter arbeta med de sociala frågorna framöver är inte säkert.

– Min enda utgångspunkt just nu är att jag ska göra något som är samhällsnyttigt och något som bidrar till att samhället fungerar bättre. Jag stänger inga dörrar.  Det kan vara i näringslivet eller i civilsamhället, statligt eller kommunalt.

Den närmaste tiden tänkte han hålla sig borta från partipolitiken, men han är – och kommer alltid vara –  socialdemokrat, och står redo om högersidans regeringsförhandlingar faller.

– Självklart. Statsministerns signal, även till oss statssekreterare, har varit väldigt tydlig – att vara beredda att fortsätta ta ansvar. Får Kristersson inte ihop det så står vi till förfogande varje dag att ta ansvar för landet.

Forrige artikel Kristerssons besked: Behöver mer tid Kristerssons besked: Behöver mer tid Næste artikel Överblick: Björn Söder ska leda Sverige i OSSE och ny koalition tar styret i Stockholm Överblick: Björn Söder ska leda Sverige i OSSE och ny koalition tar styret i Stockholm
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.