Stödinsatser sätts in sent i gymnasieskolan – ”Ofta saknas rutiner”

Gymnasieskolan är bra på att fånga upp att stödinsatser behövs, men processen innan elever får stöd tar desto längre tid, visar en granskning från Skolinspektionen. Enligt utredare Ulrika Rosengren finns det flera aspekter som kan förbättras inom skolan för att effektivisera stödet. 

Nästan alla ungdomar påbörjar gymnasiet, men tre av tio lämnar utan examen. Gymnasieutredningen pekar ut gymnasieskolors arbete med att ge elever individuellt anpassat stöd som en av förklaringarna till att så pass många inte når målen. 

Skolinspektionen har granskat hur gymnasieskolan arbetar med det stödet i en ny rapport.

Låg samverkan

Skolinspektionen fann att skolorna har fungerande arbetssätt för att snabbt fånga upp att elever har stödbehov. Trots detta sätts stödinsatser ofta in för sent i gymnasieskolan. 

En förklaring kan vara att skolan har en låg grad av samverkan. Något som kan bromsa skyndsamheten i stödarbetet, enligt Skolinspektionen. 

– Lärare är bra på att fånga upp att elever har stödbehov, men det är nästa steg som tar längre tid. Skolorna som var snabba med stödarbetet var organiserade på det sättet att lärare, mentor och övrig personal förde en löpande dialog. På de skolor som var mindre effektiva saknas ofta rutiner för det, säger Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen, till Altinget. 

Öka delaktigheten

Skolinspektionen pekar också på att många av skolorna inte tar tillvara på elevers erfarenheter i utformningen av stödet. Många skolor behöver därför arbeta med att öka elevers delaktighet i stödinsatserna, menar Ulrika Rosengren. 

– Gymnasieelever har ofta väldigt bra koll på när de behöver stöd och vad för stöd de behöver. Ofta har man inte diskuterat på skolan hur detta ska gå till. 

Ulrika Rosengren berättar att granskningen visar att lärare ofta tyckte att de fångade upp eleven, men att uppfattningen inte alltid delades av eleverna. 

– Man behöver se till att det finns någon struktur för de här mötena mellan elever och lärare, där eleven också vet om och känner att den kan vara delaktig, säger hon. 

Otydlighet i mentorsuppdraget

Om det finns otydligheter i vilken roll mentorn har när lärare påtalar elevers svårigheter eller om mentorn inte vet hur informationen ska tas vidare, tar stödprocessen mycket längre tid, menar Ulrika Rosengren. 

– Nästan alla skolor hade skriftliga rutiner kring mentorsuppdraget, men det var inte på alla skolor som detta var känt i verksamheten, säger hon.

Olika gruppers behov

En annan sak som stack ut under granskningen, enligt Ulrika Rosengren, var att skolorna väldigt sällan följer upp och analyserar olika gruppers stödbehov. 

– Många lärare, rektorer och specialpedagogisk personal reflekterar över att vissa grupper, till exempel pojkar/flickor eller olika klasser, behöver olika stöd i olika ämnen. För att förstå hur stödarbetet kan utvecklas kan det vara värdefullt att man går in och tittar på varför det är så och vad man kan göra åt det, säger hon. 

Beslutskedja: Fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning

16/4
2021
30/9
2021
10/3
2022
1/6
2022
7/6
2022
9/11
2022

Forrige artikel Han ska skolas in i Centerns hjärtefrågor Han ska skolas in i Centerns hjärtefrågor Næste artikel Hjärtsvikt och viktnedgång på diabeteskongress Hjärtsvikt och viktnedgång på diabeteskongress
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.