Svenska kraftnät: Överkompensation kan vara okej
(Foto: Janerik Henriksson / TT )
Svenska kraftnäts chefsjurist försvarar både det tidigare stoppade förslaget till högkostnadsskydd och det nya företagsstödet, trots att Energimarknadsinspektionen påpekat att regelverket sätter stopp för överkompensation. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) lyfter risken för att annars ”skapa ett administrativt monster.”
När Energimarknadsinspektionen bromsade upp delar av ”högkostnadsskyddet” till hushåll och företag tidigare i höstas, införde myndigheten en förprövning för alla elanvändare som brukar mer än tre miljoner kilowattimmar.
”Ett sådant förfarande minskar risken för att stöd, i strid mot bestämmelserna i krisinterventionsförordningen, betalas ut till elslutkunder som inte haft höga elpriser”, var myndighetens argument.
Enhetschefen Elin Broström utvecklade resonemanget i en intervju med Altinget i förra veckan.
– Vi bedömde det som väldigt viktigt när vi tog beslutet. För alternativt kunde vi inte godkänna i den formen som det kom in från Svenska kraftnät.
Acceptabel medelväg
Fortfarande föreligger dock risken för överkompensation, då alla de hushållskunder som haft ett bundet avtal med priser under de föreslagna stödnivåerna på 50, respektive 75 öre kilowattimmen i februari kommer att få mer i stöd än de betalt. Men Ei såg den valda prövningsgränsen som en medelväg, i relationen till den administrativa börda som hade krävts vid förprövning av långt fler användare.
– Det är en avvägning som vi ansåg godtagbar, säger Elin Broström till Altinget och fortsätter:
– Men det var inte heller ett alternativ att betala ut de väldigt stora beloppen utan att mottagarna skulle visa kostnaderna.
Ytterligare stöd baserat på samma modell
Nu går regeringen fram med ytterligare ett uppdrag om stöd i samma utformning, förutom att det baseras på elanvändningen under november och december månad. Denna gång omfattas också hushållen i elområde ett och två.
En skillnad är att Svenska kraftnät nu också ska utreda ett förbrukningstak. Men fortsatt föreligger en risk för att många elkunder kan överkompenseras. Statistik på elprisavtal finns inte att tillgå, men enligt SCB hade omkring 25 procent av elanvändarna i nästan alla elområden avtal som löpte längre en ett år i slutet av förra året. Gränsen för överkompensation beror på var stödnivåerna landar. Förslaget till utformning ska Svenska kraftnät presentera senast den 30 januari.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar undvikande på frågan om hur regeringen ser på risken att stöden senare ska stöta på EU-patrull.
Enligt EU-regelverket ska stödet gå till dem som faktiskt behöver det. Hur ser ni på risken att ni bryter mot EU-regelverket här?
– Hittills har varken vi, Svenska kraftnät eller Energimarknadsinspektionen gjort bedömningen att elstödet, såsom det varit utformat tidigare, bryter mot detta, säger Ebba Busch till Altinget.
Busch korrigerar dock sig själv och påpekar att det inte gäller för ”hushållsstödet” i alla fall, i och med att det tänkta ”företagsstödet” fick bakläxa från Energimarknadsinspektionen. Hon fortsätter:
– Och formuleringen bygger på ”de som varit särskilt utsatta”. Då har vi utgått ifrån de som varit utsatta för höga elpriser, och där har vi utgått ifrån nivån om 75 öre kilowattimmen. Sedan är det en faktor, att risken är att vi skapar ett administrativt monster i onödan i relation till vad som är hanterbart. För varje ytterligare faktor som man för in, så förs det också in en osäkerhetskomponent i termer av att ”tar det här längre tid att utforma, få godkänt och få utbetalt?” Det är samtidigt svårt att göra ytterligare differentieringar, det finns också som en faktor, säger Ebba Busch.
Svenska kraftnät: Acceptabel överkompensation
Svenska kraftnäts chefsjurist Jessica Karlberg Lagrelius menar samtidigt att varken deras senaste förslag till företagsstöd, där stödbelopp upp till 22 miljoner kronor kan betalas ut utan prövning, eller tidigare modell, riskerar att bryta mot regelverken.
– Vi har föreslagit en modell och den har vi föreslagit utifrån den gällande lagstiftning som finns, där vi valt att följa EU:s regelverk och den krisförordning som säger att man kan ge statsstöd som man annars inte kan ge, säger Karlberg Lagrelius till Altinget.
Hur känslig är överkompensationsfrågan i ert senaste förslag till företagsstöd?
– Det kan jag inte svara på. Det är upp till Ei och vad de bedömer.
Nödförordningen ställer krav i sig på att stöden ska gå till dem som behöver det. Och frågan är om man behöver stöd, när man har priser under den nivån?
– Regelverket skapar en grund för att vi ska kunna ha ett stöd som är utformat på det sättet som vi föreslagit. Det är därför vi gått in med det till Ei. Vi tycker att vi följer regelverket, och det tyckte vi förut också.
Hur ser du på det faktum att det kommer att vara flera som överkompenseras. Behöver det inte vara "träffsäkert" som det står i regelverket?
– Vi har gjort en bedömning att det här är ett stöd som ska fungera, både enligt statsstödsregelverket och nödförordningen. För oss så är det här ingen överkompensation som inte kan falla inom regelverket, fortsätter Karlberg Lagrelius.
Har ni kämpat mycket med avvägningen kring vad som är träffsäkert?
– Genom att vi sätter gränsen på 75 öre, så anser vi att det är en gräns som gör att de är berättigade stöd. De som har legat under har inte varit berättigade stöd. Därmed tycker vi att det ska vara lika för alla.
Hur ser ni då på att många kunder lär få mer i stöd än vad de betalt?
– Det här är inte på individnivå, det här är på elområdesnivå. Det är därför det ser ut som det gör. Och då kan man få sådana effekter, att det är någon som får mer i stöd än vad de betalt in, absolut. Det här är inte meningen att ersätta, utan det är ett stöd framåt.
Hur ser ni på risken att ni kan få pisk i efterhand om stödet inte bedöms följa regelverket?
– Vi tycker att vi har gjort en korrekt modell, och att den första modellen var den bästa modellen. Men där gjorde Ei en annan bedömning och då har vi fått rätta in oss i ledet, säger Karlberg Lagrelius och tillägger:
– Hade vi gått på vår förra modell som inte hade behövts hanteras enligt stadsstödsregelverket, överhuvudtaget,
Ei har meddelat att det kan ta upp till tre veckor innan ett beslut om förslaget till företagsstöd fattas. Efter det ska Regeringskansliet skicka in en ansökan om att få statsstöd. När företagsstödet, respektive det utvidgade stödet till hushåll i hela landet kan betalas ut, är ännu inte klart.
Räddningstjänsten först på tur när regeringen återinför civilplikt
Granskning av partiernas redovisning av partibidrag avslutas
