Svenska linjen för nya tyngre fordon stöter på patrull i parlamentet
(Foto: Pixabay)
Regeringen går med på lättade krav på avgasrening, och satsar i stället på att öka pressen på att fasa in fler tunga fordon med nollutsläpp. Men sett till hur förhandlingen går i parlamentet, ser den planen ut att hänga på en lös tråd.
Den tyngre fordonssektorn står i fokus för två av de främsta klimat- och miljölagstiftningarna som återstår under mandatperioden. För Sverige, vars tunga fordonssektor står för flera procent av BNP, är det därför fullt fokus som gäller.
Men det är oklart om den svenska uttalande regeringsstrategin, som i EU-nämnden backas upp av alla utom MP, håller hela vägen.
För under måndagen samlades EU:s konkurrensministrar och beslutade att sänka kraven i Euro 7-förordningen relativt EU-kommissionens förslag.
Lätta på ena, öka på andra
Tanken, från bland andra den svenska regeringen, är att EU-lagstiftarna med ena handen därigenom lättar pressen på fordonsindustrin att effektivisera förbränningsmotorn för att få ner bland annat partikelutsläppen i alla nya fordon.
För med andra handen vill man samtidigt öka kraven på elektrifiering. Dels genom de redan beslutade förslagen kring alternativ bränsleutbyggnad och utsläppskrav på lätta fordon. Dels genom att lägga krut på att få till höga krav på att tyngre fordonstillverkare ska öka andelen nollutsläppsfordon i nyförsäljningen, utifrån EU-kommissionens förslag.
{{toplink}}
Men den planen ser inte ut att gå smärtfritt igenom. I alla fall om man ser till hur förhandlingarna går i parlamentet i den antagna hållningen i transportutskottet, samt den föreslagna kompromissen i industriutskottet.
- I transportutskottet urholkas i praktiken de föreslagna utsläppskraven helt, då det är möjligt att nyttja en flexibilitet i lagstiftningen hur länge som helst. Denna innebär att en tillverkare inte måste nå det föreslagna 45-procentskravet till exempelvis 2030 på nollutsläppsfordon i nyförsäljningen. Istället kan tillverkaren bygga upp en ”skuld” som aldrig behöver återbetalas. I industriutskottet är förslaget att dessa krediter först ska ”betalas” in 2039, vilket i praktiken är en förlängning på fyra år relativt EU-kommissionens ursprungsförslag.
- Samtidigt vill både transport- och industriutskottet delvis ändra definitionen av vad som är ett nollutsläppsfordon. Istället för att fokusera på elbränslemotorer – så kan även fordon som drivs ”bara” på förnybara biobränslen räknas in i kraven fram till 2040.
- I transportutskottet slopas även det föreslagna nollutsläppskravet för bussar till 2030. Samtidigt undantas klass 2-bussar i båda utskotten.
{{toplink}}
Dalunde: Påverkar laddutbyggnad
MP:s Jakop Dalunde är skuggrapportör för den gröna gruppen i de aktuella utskotten. Han ser flera konsekvenser om dessa positioner antas av hela parlamentet och tar sig in i slutliga lagen.
– Vi tycker att det är vansinnigt att underminera en nollutsläppskvot, genom att hänvisa till att ”vi kommer att använda biobränslen” - utan någon säkerhet att fossilbränslen kommer sluta brännas. Kvoten bör vara för att främja elektricitet, för att omställningen av transportsektorn ska vara säker, säger Jakop Dalunde till Altinget och utvecklar:
– Detta skapar osäkerhet för utbyggnaden av laddinfrastruktur, eftersom en investerare inte kan räkna med att det faktiskt kommer nya kunder framöver.
Han menar även att omställningen av sektorn helt bromsas upp fram till år tidigast 2040.
– Det innebär att det inte finns något 2030-mål, eller 2035, säger Dalunde till Altinget.
”Varför agerade V-gruppen som den gjorde?”
Dalunde hoppas nu att miljöutskottet, som sätter ner foten kring CO2-kraven den 12 oktober, kan anta en annan position som sedan kan få stöd i hela parlamentet i november.
Men inför den omröstningen ställer sig samtidigt Dalunde kritisk till hur vänstergruppen agerat, eftersom deras ledamot stödde den högermajoritet som försvagade kommissionens förslag i transportutskottet.
– Hur ska svenska väljare kunna lita på att de får en grön vänsterpolitik om vänsterledamöter agerar såhär i praktiken, frågar sig Dalunde.
Vänsterparlamentarikern Malin Björk menar dock att partigruppskollegan röstat emot grupplinjen, och pekar på att det är miljöutskottets linje som är avgörande.
”Jakop Dalundes kommentar ekar väl tom. Vänstergruppen i EU-parlamentet har konsekvent drivit precis lika eller tuffare miljökrav än hans egen gröna grupp.” skriver Björk i ett mejlsvar till Altinget.
Kan förhandlas parallellt
Även om ministerrådet antagit sin hållning om Euro-7 kraven, så får de dock vänta på EU-parlamentet inför slutförhandlingen.
För såsom planen ser ut för stunden, är det först i november som de röstar om sin position.
Rådet siktar samtidigt initialt på att sätta ner foten i utsläppskraven för tyngre fordon i oktober, men det lär troligen inte gå vägen enligt Altingets källor.
Därmed är det mer troligt att ministerrådet enas i december.
Om den svenska linjen överlever i rådet återstår att se. För samtidigt har tidigare erfarenheter av förhandlingar om krav på tyngre transporter inte riktigt gått i den linje med det uttalade målet.
– Slutförhandlingarna kommer nog ändå att föras parallellt, uppger en källa.
Altinget har sökt ansvarig minister Romina Pourmokhtari (L) för en kommentar, men hennes pressekreterare har inte återkommit.
Fler svenskar får rösta i nästa års EU-val
SD-ledamot: Bygg kärnreaktor i Botkyrka
