Trafikverket i hetluften – men nya gd:n ger inga intervjuer

Trafikverket är i centrum för den stormiga debatten om den nationella infrastrukturpolitiken och myndigheten har dessutom fått kritik från andra myndigheter. Men trots det ställer nya generaldirektören Roberto Maiorana inte upp på några intervjuer före sommaren.

Många blickar har den senaste tiden vänts mot Trafikverket. Dels på grund av den emellanåt infekterande debatten kring den nationella infrastrukturpolitiken, så sent som förra veckan uppmanade Klimaträttsutredningen att den bör ändra kurs rejält.

Dels på grund av att ytterligare myndighetskritik har riktats mot en av statens största organ. Men den nya generaldirektören Roberto Maiorana vill inte ställa upp på någon intervju för att berätta om vägen framåt och hur han ser på kritiken.

”Finns inga tider på denna sidan sommaren,” svarar myndighetens presschef Bengt Olsson och säger att generaldirektören behöver längre tid på sig att lära sig Trafikverkets breda verksamhetsuppdrag. Roberto Maiorana klev på GD-stolen den 1 mars, men han var tidigare verksamhetschef på trafikområdet inom myndigheten.

– Han har ett jätteprogram som har varit i gång ända sedan han klev på. Han åker runt och träffar personal. Vi är trots allt 10 000 anställda. Sedan håller han på att läsa på. Han har visserligen jobbat inom trafikplanering och trafikledning tidigare, men han har inte jobbat på de andra sidorna. Jag kollade upp hans schema nu, och vi har tackat nej till allting innan sommaren, säger Bengt Olsson till Altinget.

Finns det inte ett problem med att generaldirektören inte tar intervjuer?
– I en stor organisation är det oftast flera som är inblandade i att ta besluten. Oftast får man samla ihop ett halvt arbetslag innan man kommer fram till de svar som är användbara i en medial kontext, säger Olsson, som samtidigt pekar på att det inte är den lättaste uppgiften att få till samlade svar:

– Det är få organisationsstrukturer som går på tvären i ett så stort organisationsuppdrag. Oftast är det så, att håller vi exempelvis på med ett arbete någonstans, så kan det vara dels underhålls-, investerings- och planeringsfolket som är inblandade, exempelvis.

Välkomna granskningar

Under den senaste månaden har kritiken bland annat kommit från Justitieombudsmannen och Konkurrensverket. Enligt Bengt Olsson har myndigheten tagit till sig av uppmaningarna.

– Vi ser positivt på granskningarna. Sedan är det alltid en svårighet att tolka vad som har sagts. Tittar man på Konkurrensverket så var det viktigt att konstatera att de inte såg något lagbrott, men däremot fanns det risk för saker om man inte tecknade ner hur arbetssätten ska gå till i förväg. Och absolut, då ska vi fixa till det.

Drar lärdomar av Förbifart-lösningar

I Konkurrensverkets kritik var fokus inriktat på Trafikverkets dokumentation, felaktiga uppskattningar av värdet på upphandlingar, utebliven efterannonsering när avtal ändrats och uppföljning av direktupphandlingar i samband med Förbifart Stockholm. Ärendet utgick från den uppmärksammade affären, där ett avtal hävdes med en italiensk underleverantör år 2019 och myndigheten tog fram flera temporära lösningar under tiden tills dess att en ny utförare kommit på plats.

– Vi har skickat över kilovis med material till dem, säger Olsson.

Rekommendationerna från Konkurrensverket gick dock också på en mer generell nivå, för att se till att upphandlingsregelverken efterlevs och att det enklare ska kunna ske en tillsyn.  

– Vi håller nu på att titta igenom hur vi ska göra detta, så att det blir lätthanterligt och även sökbart, så att vi även i efterhand kan kolla hur vi gick till väga när vi tog de här besluten, säger Bengt Olsson.

”Offentlighetsprincipen hotad”

I början av maj riktade Justitieombudsmannen också kritik mot att myndighetens konsulter i ett särskilt fall brustit i diarieföringen. Men det var också Trafikverkets svar som oroade JO, då myndigheten uppgav att konsulter ”inte alltid tillräckligt tydligt informerats om vikten av diarieföring”, rapporterar Publikt.

”Jag ser med oro på vad detta kan innebära för offentlighetsprincipens tillämpning vid Trafikverket. Myndigheten måste skyndsamt säkerställa att dess uppdragstagare får den utbildning som krävs för att myndigheten ska fullgöra sina skyldigheter”, skrev JO Per Lennerbrant.

Ett svar ska nu vara på plats.

– Samtliga konsulter ska nu diarieföra sina material, säger Olsson till Altinget.

Också i politisk hetluft

Under våren pågår det samtidigt även en riksdagsbehandling av en av flera riksrevisonsgranskningar av myndigheten, och i samband med denna har tongångarna inte heller varit nådiga.

Bland annat har Sverigedemokraterna drivit på för deras önskemål om att dela upp Trafikverket så att Banverket återuppstår.
”Sedan sammanslagningen 2010 har Trafikverket utvecklats till en byråkratisk koloss där Trafikverket tillåtits svälla med 3 142 nya tjänster, sålunda hela 46 procent fler anställda mellan 2010 och 2020.” argumenterar SD:s Patrik Jönsson.

Moderaternas Maria Stockhaus har även avfärdat att myndigheten ska vara inblandade i att verkställa deras vallöfte om att rusta upp inlandsbanan.
– Det är bara att titta på de nio Riksrevisionsrapporter som finns om Trafikverket och de kostnadsökningar och förseningar för projekt som beskrivs i dem, sa M:s Trafikpolitiska talesperson till Altinget.

Bengt Olsson menar att det inte är aktuellt för myndigheten att kommentera de utspelen.

– Svårigheten är ju det att när vi jobbar på uppdrag av politiken, så är det väldigt utmanade att ge sig in i den politiska diskussionen. Där ska vi inte vara överhuvudtaget, det är inte vår uppgift.

Forrige artikel Lagrådet sågar regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar Lagrådet sågar regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar Næste artikel Var tredje riksdagsledamot sitter på dubbla stolar Var tredje riksdagsledamot sitter på dubbla stolar
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.