Trots etableringsprogram – låg sysselsättning efter tio år
Nyanländas etablering på arbetsmarknaden är låg även efter tio år, visar en ny rapport från IFAU. Bland annat kan subventionerade anställningar träffa fel. ”Det används inte alltid av arbetsgivare”, säger rapportförfattaren Linus Liljeberg.
Efter tio år i Sverige är det fortfarande en stor del som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU).
Linus Liljeberg, senior analytiker på IFAU och författare till rapporten, har undersökt resultaten av insatserna för nyanlända i Sverige, Norge och Danmark.
Alla tre länder har tagit emot många flyktingar de senaste decennierna, samtidigt som samtliga länder också har omfattande etableringsinsatser. Nyanlända i Danmark tilldelas ofta en praktikplats, medan nyanlända i Sverige och Norge i högre grad går en utbildning eller har subventionerade jobb.
Låg sysselsättningsgrad
Studien visar att oavsett strategi tar etableringen på arbetsmarknaden lång tid. Efter tio år skiljer sig sysselsättningsgraden åt, men är låg i alla tre länder. Av männen är 55–65 procent sysselsatta. För kvinnorna är siffran 45–55 procent. Danmark sticker dock ut med lägst sysselsättningsgrad.
– Det är mer praktik i Danmark. I Sverige och Norge sätter man in fler förberedande insatser som språkstudier, som stärker möjligheterna att få ett jobb på längre sikt, säger Linus Liljeberg till Altinget och fortsätter:
– Om man får en praktikplats så är det inte givet att man kommer in i arbetslivet. En praktikplats är begränsad. Det kanske inte är så att det är raka spåret in på arbetsmarknaden, utan där kanske man behöver ytterligare insatser.
Finns det en rak väg in på arbetsmarknaden?
– Det finns ingen rak väg, men ju yngre och ju mer utbildad du är, desto lättare är det att komma in. Desto mindre typer av insatser behöver du. Och där kanske det i högre grad handlar om språk och komplettering av den typen av utbildning som du kanske hade med dig från ditt hemland.
– Men låt säga att du är 45 eller äldre. Då är det inte så lätt att komma in. Då tycker många arbetsgivare att man är för gammal. Då kan det behövas flera insatser. Du kan behöva både språkträning, hjälp av en arbetsförmedlare och subventionerat jobb.
Språket viktigaste faktorn
För att få upp sysselsättningsgraden pekar Linus Liljeberg på att det behövs en kedja av olika insatser. Men den avgörande faktorn, som också kan göra att det tar lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, är språket.
– Den enskilt största faktorn är språket. Bristande språkkunskaper är en begräsning inom många yrkesgrupper. Den långa etableringstiden behöver inte bero på att arbetsmarknadspolitiken i Sverige felutformad, utan kan också bero på att det kommer många samtidigt, säger han.
Samtidigt lyfter Linus Liljeberg att Sverige under 15 års tid har haft olika typer av subventionerade anställningar för personer födda utanför Sverige, som inte alltid gett resultat.
– Det används inte alltid av arbetsgivare. Man ratar de här personerna i alla fall, trots att man kan få så mycket stöd, säger han.
Pehrson: Satsar på sfi
Enligt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) är det viktigaste för att komma i jobb är att det lönar sig att arbeta och att man pratar svenska.
”Vart fjärde företag anger bristen på svenskkunskaper som huvudorsaken bakom rekryteringssvårigheterna. Därför satsar regeringen stort på utbildningar där man kan kombinera sfi med yrkesutbildning. Regeringen inför också obligatorisk lovskola för barn som har halkat efter i svenskkunskaper, så att utanförskapet inte riskerar att gå i arv. Vi har även förstärkt sfi till nästa år och kommer att höja kraven”, säger han i en skriftlig kommentar till Altinget.
Tuff utmaning för Sverige att dra sitt COP28-strå till stacken
Jonas Sjöstedt: Jag har följt politiken varje dag
