Trots kritikstormen – inga extra resurser till naturvården
Regeringen gör vissa återställningar av anslag på miljöområdet i budgeten, men inte när det gäller vare sig anslaget till miljöövervakning eller åtgärder för värdefull natur. "Den biologiska mångfalden förlorar verkligen på den här regeringen", säger Janine Alm Ericson (MP).
När regeringen drog ner anslaget för åtgärder för värdefull natur med drygt 930 miljoner för i år möttes det av en protestvåg. Landets länsstyrelser har inte försökt hålla god min angående konsekvenserna för arbetet mot invasiva arter eller skötseln av naturreservaten.
Så sent som denna vecka gick Svenska turistföreningen ut i ett öppet brev till regeringen, undertecknat av 64 711 personer, och krävde att nedskärningarna i naturen ska upphöra.
– När fler hittar ut i naturen behöver friluftsbudgeten höjas, inte sänkas. Om regeringen fortsätter på den inslagna vägen riskerar vi allvarliga långsiktiga konsekvenser för både natur och människor, sade generalsekreterare Maria Ros Hjelm.
Men protesterna har inte fått gehör, utan anslaget till åtgärder för värdefull natur ligger fast, sånär som på en höjning på 82 miljoner kronor, från 1,1 miljarder till 1,2 miljarder kronor.
De budgetsatsningar som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har presenterat gällande återvätning av våtmarker och medel till invasiva arter innebär en öronmärkning av delar av anslaget. 50 miljoner kronor per år under de kommande tre åren till invasiva arter och 155 miljoner kronor till våtmarkerna, det vill säga mer än ökningen av hela anslaget.
{{toplink}}
MP: En rännil
MP:s ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson anser inte att den halva miljarden som återförs till anslaget för skydd av värdefull natur väger upp att anslaget för åtgärder för värdefull natur endast ökar med drygt 80 miljoner.
– Den biologiska mångfalden förlorar verkligen på den här regeringen. Det går inte att hålla uppe vandringsleder, det går inte att röja för invasiva arter, det går inte att ha biologisk mångfaldsprojekt som är så uthålliga som det krävs. Att man lägger tillbaka en rännil i den här budgeten gör ju inte att man gör en ordentlig satsning, säger hon till Altinget.
Myndigheter får inte gehör
Både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket var mycket tydliga i sina budgetunderlag till regeringen tidigare i år att arbetet med miljöövervakning behöver stärkas om kvaliteten ska upprätthållas, om Sverige ska klara nuvarande och ökade krav på internationell rapportering och om långa tidsserier inte ska behöva brytas. Tillsammans äskade de 507 miljoner kronor.
Men miljöarbetets ryggrad, som generaldirektören för Björn Risinger kallar miljöövervakningen, får fortsätta med i stort sett samma resurser nästa år som i år. Anslaget höjs visserligen från 392 till 418, men samtidigt så tillförs även nya uppgifter som anslaget ska täcka: Analys och förberedelser av styrmedel och åtgärder inom ESR- och LULUCF-sektor för att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen.
Så mycket får myndigheterna i budgeten
Stadsmiljöavtalen skrotas: ”Man gör kommunerna en otrolig otjänst”
