Trots uppbackning av nästan alla riksdagspartier – upphandlingsreform blir inte av

Ett av det tidigare regeringssamarbetets flaggskepp i klimathandlingsplanen hinner inte röstas om i riksdagen under mandatperioden. Men samtidigt får portalparagraf-förslaget nu uppbackning av en nästintill samlad miljömålsberedning.

Det är inte många författningsförslag som överlevt den förberedande gallringen i miljömålsberedningens paket av styrmedel för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

Men den förändring av alla de regler som reglerar offentlig upphandling, har samtidigt redan varit på g att läggas fram av regeringen.

Dubbeljobbet som pågick under hösten kunde dock sammanfogas relativt snabbt, och förra veckan presenterades resultatet.

Där miljömålsberedningen vill se att ”En upphandlande myndighet ska beakta klimatmålen i sin offentliga upphandling”, så föreslog S+MP-regeringen i sitt paket att ”En upphandlande myndighet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling”.  

Krångel trots krattad manege

Men även om manegen då kan te sig krattad för att få en förändring på plats, så kommer det inte att bli någon omröstning om regeringens förslag under mandatperioden.

Den tajta tidsplanen från regeringen – där remissvaren den 31 januari skulle behandlas på några få veckor, passera lagrådet och resultera i en proposition den 22 mars – har nämligen fallit pladask.  

– Vi jobbar vidare med den och kommer att återkomma under mandatperioden, är civilministerns pressekreterares svar till Altinget.

Behandlas efter valet

Planen är nu enligt Altingets uppgifter att lägga fram paketet till riksdagen innan sommaren, vilket gör att det inte hinner behandlas innan valet i höst. Orsakerna till förseningen är flera. Bland annat att belastningen blev större än förväntat på finansdepartementet till följd av den ryska invasionen av Ukraina.

Men det ska också vara så att remissinstansernas kritik fått regeringen att fundera på de skrivningar som föreslagits.

Regeringens reform har exempelvis beskrivits som ”snömos” av Svenskt Näringslivs expert, för att det i praktiken fortsatt går att förbise från att beakta utsläppsmålen vid upphandlingar utan att drabbas av några sanktioner. Därmed kan fortsatt lägsta-pris styra, vilket förhindrar för de medlemmar som vill kunna gå före, vilket är något som just efterfrågats i de många fossilfria färdplanerna.

{{toplink}}

Men att miljöberedningens förslag därmed också skulle kunna vara tandlösa, håller inte ordföranden Emma Nohrén med om.

– Man ska se förslagen som ett samlat paket, där vi utöver den förändring som är i linje med regeringens förslag också går längre. Vi vill ha ett nytt etappmål, till exempel, där de ska minska snabbare än övrigt. Och sedan också en resultatindikator, om klimatkrav, kring regeringens mål för offentlig upphandling, som gör att man över tid kan se hur det går, säger Nohrén (MP) till Altinget och fortsätter:

– Vi föreslår ju instruktioner till alla statliga myndigheter om att dessa ska innehålla krav för klimatarbetet, och att klimatfrågor får betydelse vid avvägningar av offentliga upphandlingar. Man får då säga varför man inte tar det i beaktande, om det inte görs. Sedan går vi längre med ytterligare författningsförändringar.

Klimatsmartare ramavtal föreslås tas fram

Samtidigt som regeringen går längre i flera andra delar av sitt aviserade paket – bland annat genom att också uppmana till att ta in fler samhällsmål som människors hälsa och djuromsorg  i upphandlingskraven – går miljömålsberedningen längre i en annan åtgärd. De vill nämligen se att Kammarkollegiets i sitt uppdrag att erbjuda statlig inköpssamordning också tar fram ramavtal för de produkter med hög klimatpåverkan som brukar upphandlas.  

Sammantaget ger dessa åtgärder en mycket tydlig inriktning, menar Nohrén, som dock medger att det fortfarande inte garanterar leverans på marken.

– Det är ju fortfarande så att varje upphandlade enhet kan avgöra sina krav som ska ställas på offentlig upphandling utifrån sina förutsättningar. Det handlar ju också om självstyret.

Rättelse: Artikeln har uppdaterats den 23/8-23 efter att det uppmärksammats att SD lämnade en reservation till upphandlingsförslagen i miljömålsberedningens betänkande.

Beslutskedja: En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

28/10
2021
31/1
2022
8/2
2022
13/4
2022
16/6
2022
23/8
2023

Forrige artikel Överblick: Elnätet rustas för 8 miljarder och Sabunis första ord efter avgången Överblick: Elnätet rustas för 8 miljarder och Sabunis första ord efter avgången Næste artikel Statsvetare ser demokratiskt problem med dolda spontanremisser Statsvetare ser demokratiskt problem med dolda spontanremisser
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.