Typgodkänt hus välkomnas – men Sverigehuset kritiseras av arkitekter

Ett typgodkänt hus har länge efterfrågats av byggbranschen för att öka effektiviseringen i branschen. Med en högerregering kan Sverigedemokraternas förslag om ett typhus de kallar "Sverigehuset" vara något närmare att bli verklighet. Men förslaget får skarp kritik från arkitekthåll. 

Inför valet presenterade Sverigedemokraterna ett konkret förslag på hur de vill göra det enklare att bygga småhus för att fler ska kunna bo i villa. 

Sverigehuset, som de kallar sitt förslag på ett nytt typgodkänt hus, ska kunna byggas i hela landet utan krav på bygglov. Huset är ett 1,5-planshus och ska passa en genomsnittlig familj, enligt förslaget. 

SD: Kan komma överens

Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson (SD) är fåordig angående hur partiet kommer att prioritera sitt förslag om Sverigehuset i samtal med övriga partier. Men ser goda chanser att komma överens om småhusbyggandet inom högerblocket. 

– Likheterna jag ser mellan våra partierna är att vi pratat mycket om just småhusbyggande. Sen går vi lite längre i vårt förslag om Sverigehuset. Men även KD har gått ute med att de vill satsa på småhus. Moderaterna har också varit tydliga med att vi vill satsa på ägt boende. Så det finns stora gemensamma intressen, säger han till Altinget. 

Samtidigt prioriterar de övriga partierna andra åtgärder för att fler hus ska byggas. Liberalerna vill ha fler typhusgodkännande, men vill också underlätta småhusbyggandet genom att göra kommunernas markanvisningar mer transparenta och att byggbar mark ska klassas som ett eget riksintresse. Kristdemokraterna föreslår å sin sida att småhusbyggandet underlättas genom att ge kommunerna en stimulans för att planlägga mark för småhus. 

Viktigt för branschen

Inom branschen har flera aktörer länge efterfrågat fler typgodkända hus för att öka det industriella byggandet och på så sätt få ner kostnaderna och öka byggtakten. År 2020 föreslog även en utredning (SOU:2020:75) att ett nytt typgodkänt hus skulle införas, men då flerfamiljshus. 

Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen och delaktig i utredningen, tror att både typgodkända flerfamiljshus och villor skulle vara välbehövligt för branschen. 

– Det blir mindre fel, det blir mer klimateffektivt och man håller tillbaka kostnaderna. Det vore oerhört värdefullt för branschen att få till ett typgodkännande, säger hon till Altinget. 

Problem med särkrav

Trots att särkravslagstiftningen kom på plats 2015, som gör det förbjudet för kommuner att ha egna krav på byggande, ser Anna Broman ett fortsatt stort problem med kommunala särkrav som sätter stopp för ökat industriellt byggande. 

– Det gör att man avstår från att investera i fabriker och att man avstår standardiserade lösningar för man vet att det tillkommer specifika krav. Det är något vi läge har påtalat som ett stort problem. Att varje projekt blir unikt hämmar produktivitetsutvecklingen och gör att denna bransch inte har kunnat standardisera lika mycket som andra branscher, säger hon.

”Livsfarligt”

Ett annat syfte med Sverigedemokraternas förslag om ett Sverigehus är att främja en  traditionell svensk arkitektur. De vill de se ett ökat byggande i traditionell stil som anknyter till svensk byggtradition. ”Huset ska vara estetiskt tilltalande, se trevligt och inbjudande ut samt signalera trygghet och tradition”, skriver de. Här får förslaget dock kritik. 

– Det är ett trevligt hus. Men jag tycker att det är livsfarligt när staten ska in och bestämma vad som är vackert och fult. Det blir aldrig bra, säger Thomas Sandell, arkitekt vid Sandellsandberg arkitekter till GP.

Wingårdh delat positiv

Arkitekten Gert Wingårdh säger till Aftonbladet att han å ena sidan tror att det finns en efterfrågan på denna typ av hus. Men att det är tveksamt att ha ett likadant hus i hela landet.

– Kommer vi till Skanör-Falsterbo vill man se ett vitt hus och i Skåne har man inte så mycket taksprång. Så riktigt så enkelt är det inte. Men att man skulle kunna se väldigt många sådana här hus på landsbygden i Sverige är ju helt underbart, säger han till Aftonbladet

Brist på demokrati

Från arkitekthåll får förslaget också kritik för att det tar bort den demokratiska delen som bygglovsprocessen innebär och att kommunen inte ska vara inblandad i processen.

– Vi har ett system som reglerar att inte vad som helst kan byggas hur som helst. Det är för att tillgodose alla medborgare i landet, så att ingen bygger på bekostnad av någon annan. Det är en demokratisk process. Jag tycker att det är bra, även om man som arkitekt blir drabbad av det ibland, säger Josefin Larsson, affärsutvecklare på arkitektbyrån Tengbom till GP

M: låt medborgarna avgöra

Moderaternas bostadspolitiska talesperson Viktor Wärnick (M) vill inte lämna några kommentarer under pågående regeringsförhandlingar. Men moderaterna har tidigare lyft att fler föredrar att bo i hus med klassisk stil. Moderaterna är tydliga med att partiet inte vill ta ställning för någon särskild stilform, men vill att medborgarna ska få ökat inflytande över utformandet av nya bostäder.

”När vi bildar en moderatledd regering i höst avser vi att ge riksarkitekten ett tydligt uppdrag – att se över och lägga fram förslag på hur större hänsyn kan tas till medborgarnas preferenser avseende arkitektur vid nybyggnation och renovering", skrev Wärnick i en debattartikel i Altinget tidigare i år. 

Forrige artikel Hälften avstod från vård under pandemin Hälften avstod från vård under pandemin Næste artikel Ekström utan riksdagsplats: ”Vill fortsätta göra nytta” Ekström utan riksdagsplats: ”Vill fortsätta göra nytta”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.