Hälften avstod från vård under pandemin
En ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att många svenskar avstod från vård under pandemin för att inte belasta sjukvården. Tre av tio har också fått vårdbesök inställt. Det fick köerna i specialistvården att växa ytterligare förra året.
53 procent av befolkningen har någon gång under pandemin avstått från att söka vård, eller fått sin vård inställd. Det visar en enkätundersökning som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gjort och presenterar i promemorian Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer.
Det uppdämda vårdbehovet pandemins första år föranledde också längre köer i specialistvården 2021, enligt myndigheten.
– 2020 såg vi att det var väldigt många som inte hade sökt vård som ett vanligt år hade gjort det, medan vi nu ser en väldig ökning av patienter som väntar på att få specialiserad vård, säger Agnes Lindvall, projektledare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten är en uppföljning på I skuggan av covid-19 som Vårdanalys presenterade förra året. I stället för pandemins första år står 2021, specialistvården och förändringar i befolkningens beteende i fokus.
Men myndighetens rekommendationer är desamma.
– Hälso- och sjukvården har jobbat väldigt hårt med att komma tillrätta med de här problemen men det här är långsiktiga problem som vi kommer få jobba med under en längre tid, säger Agnes Lindvall.
Redan sjuka värst drabbade
Var fjärde av de svarande har fått ett vårdbesök avbokat, inställt eller senarelagt under pandemin, visar Vårdanalys rapport. Vissa grupper har också oftare avstått från vård.
– Det är vanligare att personer som har långvariga hälsoproblem har avstått från att söka vård eller fått vård uppskjuten, säger Agnes Lindvall.
Om det kan bero på att gruppen i vanliga fall behöver söka vård oftare, eller har fler vårdbesök inplanerade, går inte att utläsa av den undersökning som myndigheten gjort.
– Oavsett så är det en grupp som har ett högre behov av vård, och att man inte har fått det kan dels leda till att man levt en längre tid med problem som man kunnat få hjälp med, och lidit i onödan, men också att ens hälsa försämras på sikt.
Bland de med långvariga hälsobesvär är det oftare de med allvarligare besvär som avstått, än de med lindriga.
Vill inte belasta vården
En rädsla för att smittas av covid-19, eller att smitta andra, är två av anledningarna till att patienter valt att avstå från vård under pandemin.
Men både 2020 och 2021 var den allra vanligaste anledningen till att avstå eller skjuta upp ett vårdbesök att man inte velat belasta vården. Tre av fyra svarande, 75 procent, uppger att de känt en ovilja att belasta vården under pandemin.
Att inte vilja vara en belastning är ännu vanligare bland kvinnor (78 respektive 71 procent bland män), och för personer med långvariga besvär.
Den vanligaste åtgärden har varit att söka vård vid ett senare tillfälle, visar Vårdanalys undersökning, och den vårdransonering som skedde under pandemin ska enligt myndigheten ha lett till att fler sökte vård 2021. Det har i sin tur lett till ännu längre köer i specialistvården.
Överblick: Fler äldre i riksdagen och Tyskland köper svensk kärnkraft
Typgodkänt hus välkomnas – men Sverigehuset kritiseras av arkitekter
