Uppgörelse för gigarbetare nådd: ”Revolutionerande”
På onsdagen enades EU-parlamentet och EU:s regeringar om en preliminär överenskommelse om plattformsdirektivet, som är tänkt ge miljontals gigarbetare fler rättigheter samt reglera hur algoritmer får användas på arbetsplatsen. Svenskt Näringsliv tror direktivet hotar den svenska modellen och LO är avvaktande. Men gigarbetare gläds.
– Jag tycker att det är en bra start. Det finns ett antal saker i det som är bra. Såsom att ansvaret ligger på plattformen att bevisa att någon inte är anställd, säger John van Dinther, vice ordförande i Taxiunionen, som organiserar Uber- och Boltförare.
– Det skulle betyda att en del av våra medlemmar skulle få fast anställning och få betalt från det ögonblick de loggar in till de loggar ut. Det finns en del som kör bara ibland vid sidan av annat också. Men att de som är helt beroende av det får en fast anställning och trygghet tror jag vore helt underbart.
Revolutionerande avtal
Syftet med direktivet, som nu väntar på ett formellt godkännande från Europaparlamentet och medlemsstaterna, är att ge dem som i dag klassas som egen företagare men egentligen borde räknas som anställda, samma rättigheter som andra anställda. Enligt beräkningar av EU-kommissionen finns över 5,5 miljoner personer inom EU som felaktigt klassas som egenanställda.
Men direktivet är också tänkt att för första gången reglera hur man får använda sig av algoritmer för att kontrollera anställda och deras arbete.
”Detta är ett revolutionerande avtal och den första rättsliga ramen för digitala plattformsarbetare. Vi har transparens och ansvarsskyldighet för algoritmer, vi har bättre rättigheter för de minst skyddade arbetstagarna i världen och vi har rättvis konkurrens för plattformar”, sade Elisabetta Gualmini, italiensk socialdemokrat och Europaparlamentets huvudansvariga förhandlare för frågan i ett skriftligt uttalande.
Kriterier för att räknas som anställd
Digitala plattformar, såsom taxitjänster som Uber, cykelbudstjänster som Deliveroo eller tjänster för kodning skulle, om direktivet godkänns, innebära att det råder en omvänd bevisbörda. Det vill säga att plattformen skulle behöva bevisa att någon inte är anställd ifall två av de fem följande kriterierna är uppfyllda:
- Det finns övre gränser för hur mycket pengar arbetstagarna kan få.
- Plattformen övervakar det utförda arbetet, även på elektronisk väg.
- Plattformen kontrollerar fördelningen och tilldelningen av uppgifter.
- Plattformen utför en kontroll av arbetsvillkor och begränsningar av valet av arbetstid.
- Plattformen begränsar arbetstagarens frihet att organisera sitt arbete eller har regler om deras utseende eller uppförande, såsom att de måste bära vissa plagg.
När det gäller användningen av algoritmer, som ofta används av plattformar för att hantera personal, skulle direktivet kräva att arbetstagarna informeras om användningen av automatiska övervakningssystem och beslutssystem. Den skulle också förbjuda plattformarna från att behandla vissa typer av personuppgifter genom automatiserade övervakningssystem.
Det handlar bland annat om uppgifter om personens emotionella eller psykologiska tillstånd eller uppgifter om deras privata samtal eller fackliga engagemang. Detta är något John van Dinther särskilt uppskattar med uppgörelsen.
Kan hota svenska modellen
Från Svenskt Näringslivs sida ser man däremot direktivet som ett hot.
– Vi är väldigt kritiska till direktivet som så och vi hoppas att det inte kommer att antas. Dels för att vi tycker att arbetstagarbegreppet ska regleras nationellt och inte av EU, säger Niklas Beckman, arbetsrättsjurist, på Svenskt Näringsliv.
– Sedan tycker vi inte man ska ha information eller medbestämmande som är beroende av vilka tekniska lösningar man har i ett företag. Det är inte så vi har det i Sverige utan i medbestämmandelagen är det vilket beslut som fattas som är avgörande för vad man ska informera om.
Niklas Beckman menar också att direktivet skulle hota den svenska modellen då det skulle reglera frågor som i Sverige regleras genom förhandlingar och kollektivavtal. Linda Larsson, utredare på LO, ser också en sådan fara och kan i nuläget ännu inte avgöra huruvida den överenskomna texten ger tillräckligt utrymme för nationella anpassningar eller inte.
– Vi behöver se helheten för att kunna ta ställning till hur det här påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen. En stor fråga som varit viktig för de svenska arbetstagarna är hur möjligheten ser ut till semidisposivitet – det innebär att man kan avvika både uppåt och neråt när man förhandlar. Vi har jobbat jättestarkt partsgemensamt för att få ha sådana skrivningar i det här direktivet.
John van Dinther menar dock att den svenska modellen är totalt irrelevant när det gäller plattformsarbete.
– I den nya verkligheten behöver vi alternativa tillvägagångssätt och därför tror jag att detta är en väg framåt eftersom många blir rättslösa och tvingas ut i periferin av samhället och blir offer för stora, omänskliga, vinstfokuserade företag som Uber eller Bolt.
Implementering kräver inspektion
Samtidigt oroas han över huruvida lagen, som efter ett formellt godkännande kommer att behöva implementeras i medlemsstaterna inom två år, kommer att få någon effekt.
Även Europaparlamentet fastslår i sitt pressmeddelande om överenskommelsen att det kommer att krävas en ökning av antalet arbetsinspektörer för att direktivet ska kunna upprätthållas. Och konstaterar samtidigt att antalet arbetsinspektörer inom har halverats i medlemsstaterna under de senaste 15 åren.
– Nu ska vi få företagen att anpassa sin praxis. Och då får man se hur mycket det urvattnas på vägen. De har så mycket pengar bakom sig så hur mycket satsar vi nu på att lagen verkligen efterlevs, frågar John van Dinther.
Regiondirektörens julbesked: 750 anställda ska bort
Riksrevisionen sågar Svantessons redovisning i budgeten: ”Bristfällig”
