Vem ska leda utrikespolitiken i turbulenta tider – Stubb eller Haavisto?
Presidentvalet i Finland i helgen väntas bli oerhört jämnt. De två kandidaterna med mest vind i seglen är två utrikespolitiska veteraner: Alexander Stubb och Pekka Haavisto. Sannfinländarnas Jussi Halla-aho är tätduon hack i häl.
Dagarna före första valomgången i finska presidentvalet är läget bland toppkandidaterna jämnt. Alexander Stubb från moderata Samlingspartiet och tidigare gröna utrikesministern Pekka Haavisto ser ut att ha de bästa chanserna att nå en andra valomgång den 11 februari.
Haavisto ställer upp för en valmansförening även om hans politiska bakgrund är i De Gröna. Sauli Niinistö kan inte ställa upp för omval eftersom en president får sitta vid makten i högst 12 år.
I tv-utfrågningarna har de nio presidentkandidaterna varit eniga i många stora utrikespolitiska frågor.
– I de främsta utrikespolitiska frågorna är det endast nyansskillnader mellan kandidaterna, säger Åsa von Schoultz som är professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.
Alla kandidater anser till exempel att det är omöjligt för Finland att ha diplomatiska relationer med Ryssland så länge kriget pågår. Kandidaterna vill också att Finland fortsättningsvis ska stödja Ukraina.
– Det intressanta har varit att se vilka relationer kandidaterna lyfter fram. Alexander Stubb (som studerat i USA) har pratat mycket om hur viktig relationen till USA är medan Pekka Haavisto varit mer Afrikafokuserad i debatterna, säger von Schoultz.
Stubb och Haavisto ligger just nu bäst till för att nå den andra valomgången med ett väljarstöd på över 20 procent i höstens och vinterns opinionsundersökningar.
I en mätning från den 20 januari leder Haavisto – 22 procent vill se honom som president medan 21 procent flaggar för Stubb. Rollerna är omvända i en rykande färsk mätning publicerad i Helsingin Sanomat (HS): där är procenttalen till Stubbs favör 22–20.
Värt att notera är att Sannfinländarnas kandidat Jussi Halla-aho nu på upploppet för första gången under valrörelsen knappar in på de två toppkandidaterna. 18 procent av väljarna stöder Halla-aho i HS-mätningen.
Utrikespolitisk ledare
Finlands president har efter en grundlagsändring år 2000 främst utrikespolitiska maktbefogenheter. Enligt grundlagen leder presidenten utrikespolitiken i samverkan med regeringen.
– Presidenten är inte bara en formell ledare – det är en position med verkligt politiskt inflytande. Finlands president utövar politisk makt. Samtidigt lever också det historiska arvet kvar från tiden då presidenten hade mer makt och inflytande över inrikespolitiken, säger Åsa von Schoultz.
Trots att presidenten saknar direkt inrikespolitisk makt har hen ändå en tung roll som opinionsbildare. Därför har presidentkandidaterna under valrörelsen fått svara på många allmänpolitiska frågor, frågor där kandidaternas värderingar synas i sömmarna.
– Kandidaterna har fått ta ställning till frågor om klimatförändringar, ojämlikhet och det spända läget på den finländska arbetsmarknaden. Presidenten har inget politiskt inflytande i de frågorna men medborgarna vill gärna veta hur kandidaterna tycker, säger Jenni Karimäki som är universitetsforskare på Helsingfors universitet och insatt i Finlands politiska historia.
Presidentvalet i Finland har länge varit ett klassiskt höger-vänsterval påminner Åsa von Schoultz.
– Så länge Finland valt president via ett direkt folkval har upplägget i den andra valomgången varit att en högerkandidat ställts mot en vänsterkandidat.
Så ser det ut att bli också denna gång, även om Haavistos parti De gröna på många sätt är ett mittenparti och inte ett tydligt vänsterparti.
– Pekka Haavisto är visserligen av strategiska skäl väldigt mån om att betona att han inte är en vänsterkandidat. Han vill presentera sig som en allmänliberal kandidat, men han lockar röster från de traditionellt vänsterorienterade väljare. Alexander Stubb representerar tydligt det borgerliga blocket. Båda kandidaterna har liberala värderingar, säger von Schoultz.
Vem klarar jobbet?
Jenni Karimäki säger att det i ett direkt personval blir extra viktigt vilken personlighet och vilka värderingar en kandidat representerar.
– Väljaren ställer sig frågan ”vilken kandidat är mest trovärdig och har de bästa chanserna att klara jobbet som president?”, säger Karimäki.
Alexander Stubb har lång erfarenhet av politik i EU och i finsk inrikespolitik, bland annat som statsminister och utrikesminister. Sedan år 2016 har han inte varit aktiv i politiken – i stället har han gjort forskarkarriär bland annat i Italien.
Pekka Haavisto gör nu sitt tredje försök att bli president. Både 2012 och 2018 blev han besegrad av Sauli Niinistö i den andra valomgången.
– Haavisto har under en lång tid lyckats locka väljare långt utanför den gröna rörelsen. Han har i de två tidigare presidentvalen lockat röster från en bred vänster medan Stubb appellerar till väljare från den politiska mitten och högerut.
Pål Jonson om viktraset bland värnpliktiga: Villkoren är viktiga
Ett hundratal kan tvingas lämna Arbetsförmedlingen
