Hård kritik mot regeringens ovilja att ersätta kommunerna för vindkraft

Regeringen stängde möjligheten för vindkraftsutredaren Ulrika Liljeberg att föreslå ekonomisk kompensation till kommunerna, via statskassan eller en regional skatt, för att öka utbyggnaden av vindkraft. Nu kommer en kritikstorm från remissinstanserna och krav på att regeringen gör om och gör rätt.

När vindkraftsutredaren Ulrika Liljeberg lade fram sitt slutbetänkande i våras var hon mycket tydlig med att hon inte hade haft fria händer nog för att göra det som skulle göra verklig skillnad. Det vill säga lägga förslag som på allvar ökar kommunernas benägenhet att säga ja till vindkraft.

– Vår slutsats är att det bara kan ske genom en skatt men det är vi förhindrade att föreslå, sade hon vid pressträffen i april. 

Det här är en slutsats som Ulrika Liljeberg får ett synnerligen brett stöd för i den remissrunda som nu har avslutats, bland annat från kommunförbundet Norrbottens kommuner som samlar totalt 14 kommuner. Ordförande är Claes Nordmark (S), till vardags kommunalråd i Boden.

– I grund och botten handlar det om att det behövs ekonomiskt incitament för kommunerna. Många kommuner i norr är trötta på att ha energiproduktion som innebär stor påverkan på miljön, utbyggda älvar och vindkraftsparker, men att det inte ger kommunen något tillbaka, säger Claes Nordmark till Altinget och fortsätter:

– Det måste falla ut något mer konkret till kommunerna än argumentet att man bidrar till landets energiproduktion.

Energibranschen vill se kommunal skatt

I den långa raden av övriga remissinstanser som anser att regeringen inom kort bör ta tag i frågan om vindkraftsersättning till kommunerna – via statskassan eller ännu hellre genom en kommunal fastighetsskatt – finns bland andra Holmen, Stora Enso, flera länsstyrelser, ett stort antal kommuner, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Konjunkturinstitutet och branschorganisationen Energiföretagen.

En kommunalisering av vindkraftens fastighetsskatt vore enhetligt, förutsägbart och den mest logiska lösningen, skriver Energiföretagen. Att utredaren inte har kunnat lägga ett sådant förslag är bekymmersamt, enligt branschorganisationen ”eftersom kommunen är den viktigaste instansen för att åstadkomma den utbyggnad av vindkraft som samhället i stort så väl behöver för att klimatomställningen och industrins konkurrenskraft ska kunna fortsätta utvecklas positivt.”

Energiföretagen betonar i sitt remissvar att det krävs ett politiskt ställningstagande i frågan, annars uppstår en situation där kommunerna avvaktar och inga beslut om ny vindkraft kommer fattas.

Även Statskontoret varnar för att om frågan inte avgörs politisk finns risken att kommuner väntar och inte godkänner några vindkraftsplaner, eftersom det kan innebära en utebliven intäkt. ”I så fall har utredningen motverkat sitt syfte, det vill säga minskat i stället för att öka kommunernas vilja att bidra till nya vindkraftverk.” skriver myndigheten.

Oviljan till kommunal skatt: Väldigt olyckligt

Ulrika Liljebergs utredning tillsattes våren år 2022 av dåvarande miljöminister Annika Strandhäll (S). I direktiven från S-regeringen fanns ingen öppning för att föreslå en kommunal fastighetsskatt för vindkraft, däremot en möjlighet att överväga om finansieringen av incitament till kommunerna bör ske via statens budget eller från verksamhetsutövarna.

Nya regeringen beslutade om ett tilläggsdirektiv i november samma år som innebar att finansieringen enbart skulle ske via verksamhetsutövarna, inte via statskassan.

Kommunalrådet Claes Nordmark säger att han inte har något bra svar på varför politiken på nationell nivå, i form av två regeringar i rad, inte ens vill överväga att få kommunerna välvilligt inställda till vindkraft genom en kommunal skatt. Detta trots att det mesta tyder på att modellen fyller sitt syfte i de nordiska grannländerna.

– Kanske beror det på att vi är ganska systemkära i Sverige. Vi tycker om att ha övergripande system utan undantag och vi har också ofta genomtänkta system i Sverige. Men i det här fallet är det väldigt olyckligt, säger Claes Nordmark och syftar på att en kommunal fastighetsskatt för vindkraft vore ett avsteg jämfört med andra energislag.

– Vi har ett enormt behov av grön energi, men man kan inte gå runt med Svarte Petter till kommunerna och påstå att de är motståndare till utbyggand av vindkraft om man inte är beredd att ge dem något tillbaka, fortsätter han.

Om regeringen lyssnar på kritiken

Claes Nordmark hoppas att regeringen, om den på allvar vill få fart på utbyggnaden av vindkraft, lystrar till de många uppfordrande uppmaningarna från olika håll och snabbt går vidare med Ulrika Liljebergs förslag att utreda en kommunal intäkt. Valet mellan en kommunal skatt eller en statlig ersättning är enkel för Bodens kommunalråd.

– Det är bättre att det går direkt till kommunen. Det finns alltid nackdelar om det ska gå via statskassan, säger han.

{{toplink}}

Beslutskedja: Stärkta incitament för utbyggd vindkraft

7/4
2022
19/9
2022
24/11
2022
24/11
2022
14/12
2022
20/1
2023
23/1
2023
20/4
2023
27/4
2023
2/5
2023
11/5
2023
11/5
2023
11/9
2023
14/9
2023
1/11
2023
1/4
2024
28/5
2024

Forrige artikel Sametinget om gruvreformen: Blir checklistor istället för utredning Sametinget om gruvreformen: Blir checklistor istället för utredning Næste artikel Storbråket om Arbetsförmedlingens nya styrelse – Pehrson (L): ”Osund inställning” Storbråket om Arbetsförmedlingens nya styrelse – Pehrson (L): ”Osund inställning”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.