Sverige ställer sig inte bakom skogsuppgörelse
(Foto: Joacim Bohlander/Unsplash)
Sverige markerar tillsammans med fyra andra länder mot regelverket som ska se till att EU tar sitt ansvar för att stoppa den globala avskogningen. Administration, stoppdatumet och marknadskontrollen är några av skälen.
För att se till att EU:s konsumenter inte ska bidra till ytterligare global avskogning införs en kontrollapparat och en begränsning av nio produkter som kopplas till fenomenet i EU.
Men regelverket, som påverkar både inom-europeiska och utom-europeiska varor, har under hela processen varit känsligt för skogslandet Sverige.
Och efter att ha kammat hem flera vinster inför det att den allmänna inriktningen togs i rådet, så har både den tidigare och nya svenska regeringen sett hur slutförhandlingarna landat i ett mer svårsmält resultat.
Redan inför den slutliga trilogen var signalen relativt tydlig – det som låg på bordet var inte helt aptitligt.
A-punkt - har inte tagits i riksdagen
Nu står det också klart att Sverige, som ordförandeland, väljer att backa från den överenskommelse som nåddes i december. Under tisdagen markerar Sverige på finansministrarnas möte, genom att avstå att ställa sig bakom överenskommelsen. De får sällskap av Bulgarien, Lettland, Polen och Finland.
Agerandet kritiseras av bland andra Världsnaturfonden WWF.
– Dels är det anmärkningsvärt att man under ordförandeskapet markerar på det här sättet. Dels tycker jag att det har ändrats vad det är man pekar på att man är kritiska till, säger WWF:s Per Larsson till Altinget.
Röstförklaringen pekar på ett antal punkter som regeringen är kritisk mot. Med hänvisning bland annat till det snabba införandet, inom 18 månader, anses regelverket för både rapportering och kontroll för svårt att få på plats i tid.
Därtill pekar regeringen i sin röstförklaring på att det så kallade ”stopp-datumet” år 2020, för när mark får ha omvandlats till betesmark, anses för tidigt lagt.
Just frågan om stoppdatum har varit känslig för flera medlemsländer, eftersom det samtidigt har pågått stimulansprogram inom Cap för att ställa om tidigare betesmarker som beskogats till att åter bli betesmark. De produkterna kan nu inte säljas utan ett extra kontroller.
Tidigare agerande har beskrivits som ”byteshandel”
Detta är den andra stora markeringen mot skogsöverenskommelser på kort tid från det svenska ordförandeskapet. I det tidigare fallet avstod man från att ställa sig bakom överenskommelsen om Lulucf, efter att först ha välkomnat överenskommelsen. Liksom i den andra omröstningen, så har agerandet ingen påverkan på det slutliga resultatet, utan fungerar mest som en symbolhandling.
Agerandet då var en del i byteshandeln för att acceptera förbränningsmotor-stoppet, enligt SD. Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har avvisat den beskrivningen. Vilka parter det är som tryckt på för att Sverige skulle avstå från att stödja avskogningsöverenskommelsen är inte känt av Altinget, men agerandet i Lulucf-frågan har beskrivits som en ”björntjänst” av svenska skogsintressen.
{{toplink}}
Artikeln har uppdaterats med en mening om vilka ytterligare länder det är som avstår från att stödja lagstiftningen.
Folkhälsomyndigheten ska ta fram riktlinjer för sociala medier
Regeringen går vidare med vindkraftsprojekt till havs
