Folkhögskollärare slår larm om stress och nedskärningar

Fackförbundet Sveriges lärare skickade ut en enkät till 2 431 medlemmar verksamma inom folkhögskolan. 620 av dem har svarat, och det har resulterat i rapporten Slå vakt om folkhögskolan.

Bilden som framträder är dyster. Visserligen sköt regeringen till 100 miljoner till folkhögskolorna i budgeten. Men pandemistöden på 500 miljoner till Folkbildningsrådet förlängdes inte, och det i kombination med den höga inflationen har gjort att folkhögskolor tvingas skära ner.

Hotad utbildningsform

Åsa Fahlén pekar på att folkhögskolorna fångar upp grupper som inte hittar någon annan plats i utbildningssystemet.

– Hela utbildningsformen, folkhögskola, är så viktig. Den ger människor andra chans och erbjuder utbildningar som inte finns någon annanstans. Sverige är ett kunskapssamhälle och vi måste hela tiden se till att det finns utbildningsmöjligheter för hela livet – för alla. Nu är den hotad. Folkbildningsrådet räknade på 1 000 färre platser, och antalet lärartjänster minskar, säger hon till Altinget.

{{toplink}}

I sitt budgetunderlag för 2025–2027 uppger Folkbildningsrådet att nästan hälften av deltagarna i allmän kurs är födda utomlands. ”Andelen deltagare med funktionsnedsättning är fortsatt hög, särskilt inom folkhögskolans allmänna kurs.” Deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. De grupperna har större behov av stöd.

Ser ni någon skillnad i resultaten beroende på huvudman? Anslagen skiljer sig väl åt mellan de regionägda och de folkrörelseägda?

– Jag kan inte ge någon exakt uppgift, men det är skillnad. Olika folkhögskolor har också olika typer av inriktning, så det finns en risk att vissa typer av utbildningar helt försvinner när man nu skär ner.

Samtidigt sköt regeringen till 100 miljoner till folkhögskolorna?

– Vi ser en inflationsekonomi med kostnadsökningar och det tar man inte höjd för. I praktiken blir det en neddragning. De grupper som går på folkhögskola är ofta inga starka grupper i samhället, så det är viktigt att vi tar ett bildningsansvar. Det är inte så att man väljer mellan Handels och folkhögskola, utan det handlar om att få en chans att komma vidare över huvud taget, säger Åsa Fahlén.

Hela skolan och alla delar i välfärden tvingas anpassa sig efter ett tufft ekonomiskt läge. Är det orimligt att folkhögskolan också får göra det?

– Vi från Sveriges Lärare vill att man ska se utbildning som en investering. Vi har förståelse för att man har en budget att hålla sig till, men det finns ett statligt ansvar. Staten har en större möjlighet att balansera sin budget. Den kan satsa mer i sämre tider och mindre i bättre tider. Om man satsar mer på utbildning i sämre tider så kan vi långsiktigt komma ut bättre på andra sidan. Både för individer och samhällsekonomiskt. Folkhögskolan räddar ett antal människor från ett utanförskap.

Nio av tio är stressade

I rapporten uppger 54 procent av de svarande att de känner sig stressade ”varje dag” eller ”flera gånger i veckan”. Tar man med ”en gång i veckan”, så landar den siffran på 89 procent.

Skiljer det sig från skolan i övrigt?

– Det ser olika ut, men jag skulle säga att stressen och att inte hinna förbereda sig är liknande i hela skolsystemet. Också att stressnivåerna påverkas av vilket stöd man har från sin chef. Har man en närvarande chef som ger stöd så sjunker stressen.

– De svarande lyfter verkligen fram kompetensutvecklingen, att man behöver påfyllning av sina yrkeskunskaper. Nu är det eftersatt i ganska hög utsättning. Bara tre av tio upplever att de får tillräckligt med kompetensutveckling.

anders@altinget.se