Trafikverkets generaldirektör om kritiken: ”Måste få tid”

Efter en vår där kritiken mot Trafikverkets hanterande av flera frågor kulminerade i att trafikutskottet var nära att begära att myndigheten ses över för att eventuellt delas upp, väntar troligen en höst i fortsatt högt tonläge.

Kritiken som bland annat riktats mot myndighetens inriktningsunderlag, samhällsekonomiska kalkyler och basprognoser ska exempelvis utmynna i en infrastrukturproposition.

Men generaldirektör Roberto Maiorana välkomnar engagemanget, frågorna – och även kritiken – som riktas mot myndigheten i bland annat riksdagen.

– Ja, jag ser det som att vi är en myndighet som representerar ett jätteviktigt uppdrag. Vi har ansvaret för hela transportsystemet. Det vore konstigt om det inte finns ett starkt engagemang i det svenska transportsystemet, säger Roberto Maiorana till Altinget i en intervju tidigare i somras.

Kritiken mot er har samtidigt varit ganska kraftig?

– Ja, och där har ju vi varit väldigt tillgängliga i att försöka berätta och svara på den kritik som har varit. Jag har säkert någon form av rekord för hur många gånger som vi har träffat trafikutskottet, säger generaldirektören till Altinget och tillägger. 

– Det gör vi ju för att vi vill ge dem så mycket information om vår verksamhet som möjligt.

Är kritiken mot er berättigad?

– Om vi går tillbaka till intressefrågan. Det är klart att det är berättigat om det finns ett intresse. Då ska vi som expertmyndighet kunna vara med och förklara och svara på frågor. Det tycker jag är helt berättigat, och det är ju en uppgift som vi tar på största allvar.

Politikens uppgift att skapa långsiktighet

För att undvika den höga konfliktnivån och ryckigheten i styrningen på politikområdet, har oppositionen gemensamt enats om att en infrastrukturberedning, likt för försvarsområdet, behöver inrättas för att skapa mer långsiktighet.

Infrastrukturministern har tackat nej och Roberto Maiorana anser att det är tydligt en fråga för politiken att göra den avdömningen.

– Där kommer vi bara stötta och följa den utvecklingen som sker, säger generaldirektören och fortsätter:

– Men jag kan ju se en fördel med att vi får en långsiktighet. Men det hör jag även från Andreas Carlson att han söker, och att han vill jobba på det sättet. Sen hur han bygger långsiktigheten, det måste ändå vara hans uppdrag.

Välkomnar stegen i stambane-efterföljaren

Frågan om politisk ryckighet har bland annat exemplifierats i striden kring utbyggnaden av nya stambanor. Nu finns det, efter ytterligare förhandlingar, en lösning på bordet för hur projektet Göteborg-Borås ska tas vidare.

Hur ser ni på utfallet, som en av parterna?

– Nej, men vi är ju glada för den insats som under landshövding Sten Tolgfors har genomförts. Och vi följer den, och vi är naturligtvis med i det arbetet, och gör det som behövs, i form av underlag och bedömningar. Och vi är glada för att arbetet har kommit längre. För det är så vi uppfattar det.

Längre, men inte klart?

– Ja, det är inte klart. Det är fortfarande kopplat till finansiering.

Genomlysning som svar på utvärdering?

I processen där oppositionen höll på att begära en utredning för att se över frågan om sammanslagningen av Banverket och Vägverket lyftes samtidigt frågan om varför en sådan utredning inte redan skett.

Roberto Maiorana vill inte ge sig in i debatten om huruvida en utomstående utredning hade behövts, men trycker på att den egna genomlysningen kan ses som ett svar.

– Jag har ju varit med i myndigheten några år och under tidigare ledning så har man gjort många justeringar av organisationen. Men man har aldrig gjort en genomlysning så som vi påbörjade under förra året.

Resultatet av genomlysningen presenterades i vintras, och innehåller flera större förändringar av organisationen. Syftet är bland annat att kunna omfördela medel från den interna organisationen till faktiska infrastrukturinvesteringar, vilket bland annat välkomnas av tidigare fackordföranden.

{{toplink}}

I genomförandet av förslagen, kallat ”kraftsamlingen”, tas åtta åtgärder vidare i flera steg som ska leda till ett förändrat arbetssätt.

– Vår organisation – som bygger på funktionella ansvar i verksamhetsområden – behöver få ett systemperspektiv för väg och järnväg, säger Maiorana och fortsätter:

– Det är för att hålla ihop helheten. Från ett tidigt planeringsstadie till genomförandet. Och i det arbetet så har vi sagt, och det kan låta enkelt nu, att det är viktigt att vi jobbar för dem vi är till för. Och det är ju samhället i form av medborgare och näringsliv. Men den frågeställningen behöver genomsyra systemperspektiv. Och inte i de respektive verksamhetsområdena, som vi har gjort till nu.

Roberto Maiorana ser inte några självklara risker med de förändringarna som man nu genomför. Men han poängterar att det blir viktigt att få med sig hela organisationen och att man nu behöver få arbetsro. 

– Vi måste få tid att få genomföra den här förändringen. För den sker inte bara över natten. Det kommer att behövas tid. Det kommer dröja in i slutet av 2026 innan vi tror att vi har genomfört allt det här.

Samtidigt är det oklart om politiken orkar vänta in dem. Sverigedemokraternas Thomas Morell har bland annat sagt att ”blir deras arbete en papperstiger, så får vi återkomma i utskottet” i uppdelningsfrågan. Roberto Maiorana fortsätter:

– Vi behöver visa på förändringen redan här och nu. Och därför så var vi väldigt tydliga med att säga att när vi sätter upp första insatsen, den ger vi 100 dagar. Sedan stannar vi upp och ser hur långt har vi hunnit.

Arbetet ska sedan fortsätta följas upp stegvis, fortsätter generaldirektören: 

– Men det är klart att det alltid finns en risk när man gör en sån här förändring, att vi inte når så långt som vi har tänkt.

Lärdomar från senaste smärtsamma rundan?

Vid genomförandet av andra större förändringsprojekt, såsom den nya järnvägsplaneringsmodellen MPK, har samtidigt konsekvenserna blivit stora.

Tåglägesbeskeden, som enligt EU-regelverk ska meddelas 18 veckor innan avgång, var emellanåt så sena att avgångstiden hann passera innan grönt ljus kunde ges.

Finns det liknande risker här?

– Vi ska till att börja med säga att vi är jättenöjda med hur MPK har fallit ut nu. Det ger en effekt. Vi ser att i planerat läge så får vi faktiskt ut tio procent mer, säger generaldirektören och fortsätter:

– Men vi har ju också lärt oss väldigt mycket på det. Vi har gjort vår egen utvärdering. Vi har blivit utvärderade av Transportstyrelsen. Så vi kommer inte gå i de fällorna igen. Men vi måste ju följa den utvecklingen. Vi måste ju ta höjd för riskbedömningar och de analyser som krävs. Och det gör vi.

{{toplink}}

jacob@altinget.se