Kraftigt minskad budget för införandet av nya signalsystemet

För den som är ute och reser är utropet om att signalfel orsakar stopp i tågtrafiken inte en ovanlig erfarenhet. Och för dem som är i branschen är det inte ovanligt att höra om hur svårt det har varit att få det nya signalsystemet på plats.

Tongångarna kring införandet av ERTMS som en ersättning till nuvarande ATC-signalsystem har emellanåt inte varit nådiga. Och även om det nu finns en ny plan för hur införandet ska gå smidigare, så var budskapet från infrastrukturministern fortsatt hårt.

– Det har varit oacceptabla fördyrningar, sa Tomas Eneroth (S) när han lade fram planen, samtidigt som han hänvisade till prisuppgångar på över 77 procent sedan 2018.

Som ett av flera projekt i regeringens beställning som får tydliga uppmaningar om att hålla hårdare i plånboken ska därför arbetet med införandet av det nya signalsystemet ytterligare stramas åt, enligt ministern.

Det är kanske inte heller så konstigt att Trafikverket får hålla hårdare i plånboken. För med mer än en halverad budget framför sig, på totalt 15,4 miljarder relativt siffror uppåt 38 miljarder i Trafikverkets önskemål, så har myndigheten inte mycket att välja på.

Men frågan är hur mycket mer besparingar som kan göras. Från dem som redan i dag är involverade i utbyggnadsprojekt känns tongångarna igen.

– Vi arbetar redan så här, säger Thorbjörn Sagner på Trafikverket till Altinget och fortsätter:

– Alla stenar lyfts på för att se hur det kan göras effektivare. Om det sedan har koppling mot upphandlingsstrategier, eller teknisk innovation, eller något annat, man måste titta på allt.  

Branschen vill ta del av stödet

Samtidigt finns det också förhoppningar om att fler ska få ta del av de smulor som återstår. Tågföretagen ser det som att regeringen nu givit ett löfte om att operatörerna också ska få statliga medel till att installera ombordutrustningen som krävs.

– Vi förväntar oss att få del av pengarna, säger Gustaf Engstrand på Tågföretagen till Altinget.

Kan vi då förvänta oss mer signalfel framöver som en konsekvens av att budgeten skärs ner kraftigt relativt förslaget? Enligt Altingets uppgifter är det inte självklart.

– Det handlar ju om investeringar som faller ut 10-15 år framöver, fortsätter Gustaf Engstrand.

2030-målet hänger löst

Samtidigt finns det också ett lagkrav om att stamnäten inom TEN-T-nätverket ska ha nya signalsystemet på plats till 2030. Hur det blir med den saken, efter den stora besparingen, kan inte heller någon expert på Trafikverket uttala sig om.  

– Vi kommer att behöva göra analyser av det här innan vi uttalar oss, är det samlade budskapet från de kontaktpersoner på Trafikverket som Altinget talar med under tisdagen.

Genom besparingen på signalsystemsidan, relativt Trafikverkets förslag, kunde en stor del av de namngivna objekten i regeringens beslut också få sina efterfrågade tillskott.

Trafikverket: Blir dyrare i slutändan

Men en sak som dock står klart är att notan för helheten blir dyrare i slutändan. Det konstaterade i alla fall Trafikverkets planeringschef Lennart Kalander redan i vintras när underlaget till nationella planen las fram tillsammans med ERTMS-rapporten.

– Det går inte att skjuta på det här mer, för då måste vi byta ut signalställverken till (nuvarande signalsystemet, reds anm.) ATC emellan, och sen konvertera dem, vilket gör projektet upp till 40 procent dyrare. Nu tycker vi att det inte går att skjuta på det här något mer, vi är väldigt måna om att få till den här satsningen nu.

Läs en längre intervju med Eneroth här

{{toplink}}

jacob@altinget.se