Greenpeace Finland: Den finska regeringen bryter mot sin egen klimatlag
Finland har fått sitt första klimatmål. I centrum står den finska skogens kraftigt krympande kolsänka som borde ha fått regeringen att vidta kraftfulla åtgärder, enligt miljörörelsen. "Finlands klimatpolitik är helt inriktad efter att vi har en stor kolsänka." säger Greenpeace chef Touko Sipiläinen.
HELSINGFORS: Bara några dagar efter att Sverige fått sitt första stora klimatmål, så klev miljörörelsen i Finland fram med en stämning mot staten. Det är Greenpeace Finland och Finlands Naturskyddsförbund som anklagar regeringen för att inte följa sin egen klimatlag och vill ha det prövat av Högsta förvaltningsdomstolen.
I centrum för klimatmålet står den finska skogen, förklarar Greenpeace Finlands chef Touko Sipiläinen.
– Skogen har blivit en extremt central del av den finska klimatpolitiken, säger Touko Sipiläinen och berättar om de preliminära data som kom i våras från Statistikcentralen, som visade att markanvändningen gått från att vara en kolsänka till att bli en utsläppskälla.
Skogen är fortfarande en sänka, men inte i tillräckligt hög grad för att täcka upp för den övriga markanvändningens utsläpp.
– Den finska klimatpolitiken är till mycket stor del inriktad efter premissen att vi har en stor kolsänka, det vill säga att vi kan ha så och så många ton koldioxidutsläpp år 2035, när Finland ska nå netto noll, säger Sipiläinen till Altinget.
Saknar åtgärder för att svara upp
Enligt miljöorganisationerna har inte regeringen agerat tillräckligt utifrån de kraftigt ändrade förutsättningarna som den förlorade kolsänkan innebär.
– Vi anser att regeringen inte följer in egen klimatlag. De har själva skapat lagen, men de följer den inte. De har vare sig beslutat om additionella åtgärder eller hur man ska återskapa kolsänkan. Det är grunden för vår stämning, säger Touko Sipiläinen och fortsätter:
– Regeringen borde åtminstone ha beslutat om en takt för utsläppsminskningarna.
Enligt den finska klimatlagen, med ett mål om att nå nettonollutsläpp år 2035, ska regeringen i sin årliga klimatrapport göra en bedömning om uppsatta åtgärder och styrmedel innebär att man kommer nå målet. Om inte – så ska man vidta ytterligare åtgärder.
– De har satt igång många rapporter och forskning och utredningar, man förbereder också en ny lag på området. Men några faktiska åtgärder har man inte beslutat om. Bristen på beslut, det är vad vi tar till högsta domstolen, säger Touko Sipiläinen.
De två miljöorganisationerna är nöjda med den respons som man har fått på stämningen. Det återstår att se om Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om prövningstillstånd, men Sipiläinen noterar att de juridiska experterna inte avfärdat målet, även om uppfattningarna om möjligheterna varierar.
– Det finns en uppfattning om att det är ett värdefullt fall för att testa i vilken grad klimatlagen är bindande och vilka möjligheter finns för att få sådana här mål prövade, säger han.
Inspel i valrörelsen?
Finland går till val i vår, men att stämningen kommer precis nu handlar inte om att försöka kasta in en fackla i den begynnande valrörelsen.
– Det är inte kopplat till valet, utan handlar om att det finns ett 30 dagars fönster att ha synpunkter på regeringens årliga klimatrapport. Men jag hoppas att vårt mål ger människor mycket att tänka på, säger Touko Sipiläinen.
Den kommande regeringen måste vidta kraftiga åtgärder för att få bukt med överavverkningarna och därmed öka kolsänkan, enligt Greenpeace.
Finland behöver också en ny skogslag, en skogslag som är tillräckligt tätt kopplad till klimatfrågan.
”Växande insikt om gränser för skogen”
Enligt Touko Sipiläinen har synen på skogen som resurs börjat förändras i Finland.
– Det är min genuina uppfattning, inte bara ett spinn från min sida. Man börjar vakna upp och förstå att om man avverkar mer, så innebär det inte bara fördelar för befolkningen och för landet, utan man börja inse att det finns gränser för den finska skogen, säger han.
Touko Sipiläinen, som själv tills relativt nyligen arbetade i Vänsterpartiet som sitter i regeringen, anser att den nuvarande regeringen har gjort framsteg i klimat- och miljöpolitiken, men att där finns betydande brister. Till framstegen hör att regeringen har drivit igenom klimatlagen och statsminister Sanna Marin har varit stark som agendasättare för en progressiv klimatpolitik.
– Det som har varit svårast för regeringen har varit frågor om jordbruk och markanvändning. De flesta sektorerna minskar sina utsläpp, men lantbruket gör inte det. Och nu ser vi den dramatiska minskningen av skogens kolsänkan, även om överavverkningarna går längre tillbaka i tiden än den här mandatperioden. Det är inte bara orsakat av den här regeringen. Men det som hänt under den här mandatperioden är svagt för en regering som vill vara progressiv i klimatfrågor, säger han.
Markbruksfrågor bakom regeringskris
Att frågor kring mark – skog och lantbruk – är svåra för koalitionsregeringen visade sig tydligt så sent som i veckan när Centerpartiet utlöste en regeringskris genom att inte ställa sig bakom ett lagförslag inom naturvård, utan istället anslöt sig till oppositionens linje.
Enligt Touko Sipiläinen har den gångna mandatperioden inte heller varit någon vidare uppvisning av Finland i skogsfrågorna på EU-nivå, där Finland är en nej-sägare.
– Olyckligtvis är Sverige och Finland väldigt lika i skogsfrågorna i EU, båda uppför sig ganska illa. Man måste fråga sig om det inte är så att man minskar sina möjligheter att påverka, att man alienerar sig från förhandlingarna när man är principiellt emot allt som händer vid förhandlingsbordet, säger han och tillägger:
– Båda länderna agerar anti-allt vid förhandlingsborden i de här frågorna. Men när man envisas med att inget behöver förändras, i en värld där allt behöver förändras, då riskerar man att skada sin egen skogsindustri.
”Alpacka” och ”din mamma” – kinesisk svordomslektion för att kringgå censuren
Boverket vill se utredning om enklare byggprocesser
