Året i omsorgspolitiken – händelserna i bilder
Pandemin har satt sin prägel på ytterligare ett år i omsorgspolitiken. Men samtidigt har många andra debatter pågått och många andra saker har utretts och remitterats. Här kommer några händelser från året som säkerligen kommer att påverka i flera år framöver.
2021 inleddes med pandemirestriktioner hängandes över landet och vaccineringen mot covid-19 i startgroparna. Men året har präglats av stora händelser som påverkat omsorgsområdet mer eller mindre. Här är några av dem:
I början på januari kom rapporter om att det har skett dubbelt så många rymningar från Statens institutionsstyrelses (Sis) hem under 2020, jämfört med tidigare år. Den 19 januari meddelar Sis gd Elisabet Åsbjörnsson Hollmark att två av deras ungdomshem får en högre säkerhetsnivå. Samtidigt införs fler avdelningar för slutenvård (LSU) i hela landet.
Två dagar efter tillsätter regeringen en utredning som ska se över den slutna ungdomsvårdens kvalitet, strafftider och utslussning i samhället.
I slutet av januari larmar Kommunals ordförande Tobias Baudin om att det saknas skyddsutrustning för de anställda på omsorgsboenden runt om i landet. Enligt fackförbundets undersökning bland medlemmar, arbetade 15 procent utan rätt utrustning vid något tillfälle under januari i år.
Mångåriga riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) hoppar av riksdagen i februari och blir vårdutvecklingsregionråd i Stockholm efter avhoppade Ella Bohlin. Det satte i gång en kedjeeffekt i den kristdemokratiska riksdagsgruppen och gjorde att Pia Steensland tog plats i socialutskottet.
Den 10 mars presenteras utredningen som kallas Lex lilla hjärtat. Utredaren Charlotte Lönnheim föreslår att föräldrar ska kunna drogtestas innan de återfår vårdnaden om sina barn, samt att socialnämnden blir skyldig att följa upp barns situation när tvångsvården har upphört.
I april kommer remissvaren på regeringens utredning om vissa ändringar i reglerna kring personlig assistans. Största kritiken riktas mot förslaget om att Försäkringskassan ska stoppa utbetalningar i de fall assistanföretaget får tillståndet indraget. Aktörerna vill i stället se att assistansanvändare ska få uppemot en månad på sig innan utbetalningarna stoppas.
Men kritiken hörsammas inte på socialdepartementet och förslaget går vidare och röstas igenom i riksdagen efter sommaren.
I maj väljer Riksförbundet FUB en ny ordförande. Valet blir förbundets vice ordförande Anders Lago, som får ta över ordförandeklubban.
I början på juni presenterar Fredrik Malmberg sin statliga utredning om stärkt rätt till personlig assistans. Den innehåller förslag som förändrar hur lagstiftningen ser ut kring de grundläggande behoven och ett förslag om ett mer begränsat föräldraavdrag.
Utredningen fick ett varmt mottagande hos flera av aktörerna.
– Vissa saker har de gjort så bra att jag nästan blir tårögd. Äntligen bra texter som inte är avhumaniserande beskrivningar. Det här är respektfyllt och helt annorlunda, sade Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig i Riksföreningen JAG, till Altinget om förslagen.
I juni meddelar socialutskottet att de inte är nöjda med regeringens utredning Lex lilla hjärtat. Därför tillsätter de en egen utredning som ska lämna bättre förslag. Till utredare utses Anders Hagsgård, hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige.
Senare tillsätter regeringen ytterligare en utredning efter att riksdagen röstat ned regeringens första Lex lilla hjärtat-utredning. Utredaren Sofia Jungstedt ska därmed se över vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge. Detta ska presenteras december 2022.
Regeringens nationella samordnare för ökad kvalitet inom äldreomsorgen Göran Johnsson lämnar innan sommaren över sitt betänkande om kompetensförsörjning inom vård och omsorg av äldre.
Under september flyttar Centerpartiet runt talespersonerna i partiet. Sofia Nilsson (C) utses till ny talesperson i frågor om omsorg och psykisk hälsa.
I oktober tillsätter regeringen en utredning som ska ta fram förslag på hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet, i HVB, stödboende och Sis särskilda ungdomshem. Till utredare utses riksdagsledamoten Carina Ohlsson (S).
Senare samma månad presenterar socialminister Lena Hallengren och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark en ny tioårig strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken. Aktörerna är glada att den är på plats, men strategin får också kritik.
– Jag förstår att strategin handlar om statens uppdrag. Men för att det ska vara möjligt att genomföra och vara demokratiskt, så måste vi vara involverade. Vi kan bidra men det kräver resurser som vi inte har, sade Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare vid förbundet DHR, till Altinget.
I november presenterade Coronakommissionen sitt andra delbetänkande. De presenterar slutsatser om att smittan tog sig in på boendena via personalen. Samt att dödsrisken är högre vid boenden med anställda som har ett stort socialt nätverk och därmed många sociala interaktioner.
De skriver också i sin rapport att driftsformen på särskilda boenden för äldre har inte påverkat risken för den enskilde att dö i covid-19.
Tidigare i december presenterade utredaren Anders Printz ett av betänkandena i Samsjuklighetsutredningen. Utredningens uppdrag är att ge förslag som förbättrar situationen för personer som har problem med både missbruk och psykisk ohälsa.
Utredningens huvudförslag är att renodla och tydliggöra myndigheternas respektive ansvar och att det ska vara en skyldighet för kommunerna och regionerna att gemensamt bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet.
Samisk ilska när regeringen stressar Kallak-ärendet
Farmanbar: Försenad elektrifieringsstrategi hotar inte genomförandet
