Antibiotikamärkning av kött ska hindra bakteriepandemi

Överdriven användning av antibiotika inom djuruppfödning är en av de drivande faktorerna bakom den växande antibiotikaresistensen i världen. Regeringen tillsätter nu en utredning om antibiotikadeklaration av kött. Miljöminister Per Bolund (MP) är orolig för att nästa pandemi kan orsakas av en resistent bakterie.

Nu tillsätter regeringen en utredning om kött kan få deklaration som visar vilken mängd antibiotika som använts i djuruppfödningen. Utredningen är en del av januariavtalet och går i linje med regeringens strategi mot antibiotikaresistens.

Särskild utredare är Ann Lindberg, generaldirektör vid Statens veterinärmedicinska anstalt. 

Förebyggande syfte

Antibiotika används inom köttindustrin i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxt, vilket enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är ett av de centrala problemen i den växande antibiotikaresistensen.

”Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.” skriver Världsnaturfonden (WWF) på sin hemsida.

En konsekvens är att ju mer utbredd resistensen blir desto högre blir risken att antibiotika inte biter på bakteriella sjukdomar hos både människor och djur.

Svårt för konsumenten

Även om Sveriges bönder jämfört med många andra länder använder lite antibiotika är det svårt för konsumenter att veta hur mycket antibiotika som varit inblandad i uppfödningen.

– Där vill vi göra en insats för att vi inte ska hamna i en ny pandemi som den vi just har gått igenom. Den här gången var det ett virus, men nästa gång skulle det kunna vara en bakterie, säger miljöminister Per Bolund (MP) till SR.

– Då är antibiotika det skydd som vi har för att faktiskt inte få enormt svåra sjukdomsfall och död på grund av bakterieinfektioner. Där är antibiotikaresistensen ett stort och växande problem, inte minst på global nivå, säger han.

Pådriva internationellt

Utredningen om märkning av kött har även i uppdrag att analysera hur Sverige kan fortsätta att pådriva det internationella arbetet mot antibiotikaresistens.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är dock noga med att Sveriges internationella arbete måste vara lyhört och ta hänsyn till andra länders behov och förutsättningar.

– Sverige har legat i framkant länge när det gäller arbetet mot antibiotikaresistens och nu behöver arbetet bli mer känt och få ökad genomslagskraft internationellt. Hur vi marknadsför svenska livsmedels mervärden kan indirekt främja en omställning till mer ansvarsfull antibiotikaanvändning i andra länder, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), i ett pressmeddelande.

Hallengren i högnivåmöte

Sverige är aktiva i det globala arbetet mot antibiotikaresistens inom flera områden, som Altinget tidigare rapporterat. Under våren har även socialminister Lena Hallengren avverkat en del möten på temat antibiotikaresistens. Bland annat har hon deltagit i möten med WHO och om internationella åtgärder. För ett par veckor sedan deltog hon för första gången som ledamot i ”One Health Global Leaders’ Group”, ett högnivåmöte initierat av FN med syfte att hitta globala strategier för att motverka antimikrobiell resistens.

Utredningen som ska vara klar i juni 2022.

Forrige artikel Överblick: Närmast en krigsförklaring från Belarus och fackligt las-missnöje Överblick: Närmast en krigsförklaring från Belarus och fackligt las-missnöje Næste artikel Överblick: S vill slopa karensavdraget och nya sanktioner mot Belarus Överblick: S vill slopa karensavdraget och nya sanktioner mot Belarus
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.