Boverket: Färre bostäder behövs än beräknat
Boverket bedömer att färre bostäder behöver byggas de närmaste åren, jämfört med tidigare uppskattningar. Detta till följd av att SCB spår lägre tempo i befolkningsökningen. Men nedskrivningen blir mindre än man kan tänka sig, menar Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker.
SCB kom nyligen med en kraftigt reviderad prognos över befolkningsutvecklingen. Den väntas öka med omkring 200 000 färre personer fram till 2030 än vad man tidigare prognosticerat.
– Att det kommer att påverka behovet av bostäder framöver kommer som ett brev på posten, säger Boverkets bostadsmarknadsanalytiker Bengt J Eriksson till Altinget.
Boverkets tidigare bedömning var att 67 000 bostäder behöver byggas per år fram till 2030. Den kommer nu att skrivas ner när Boverket gör nya beräkningar i höst.
Exakt hur mycket behovet kommer att minska är svårt att bedöma innan man har gjort beräkningarna. Men Bengt J Eriksson menar att nedskrivningen av byggbehovet kommer att bli mindre än vad man kanske kan tro utifrån SCB:s prognos. Detta eftersom två tredjedelar av de drygt 200 000 som SCB räknar ner prognosen med är barn och unga.
– De unga som SCB nu inte tror kommer att dyka upp 2030 behöver från början inte en egen bostad. Så byggbehovet påverkas inte lika mycket som man kanske först tror när man ser siffran, säger han.
– Sen är det klart att det påverkar bostadsbyggandet även på kort sikt på så sätt att om antalet barnfamiljer blir färre eller antalet barn i familjerna blir färre så påverkar det vilken typ av bostad som efterfrågas.
Effekter av Tidöavtalet
Ett minskat barnafödande är den huvudsakliga orsaken till SCB:s nedskrivning. Men det är även beslut kopplade till Tidöavtalet som väntas få effekter. Framförallt handlar det om olika slags minskad invandring. Effekter som har mer direkt påverkan bostadsbehovet, menar Bengt J Eriksson.
Men samtidigt kan beslutet om en förlängning av massflyktsdirektivet, som nyligen fattades på EU-nivå, innebära att bostadsbehovet påverkas i motsatt riktning. Beslutet innebär enligt SCB:s bedömningar att upp emot 35 000 människor som kommit till Sverige från Ukraina kommer att få rätt att skriva sig i Sverige och ingår i SCB:s befolkningsstatistik.
Bengt J Eriksson poängterar att de prognoser som SCB och Boverket gör är just prognoser och att det återstår att se hur befolkningen och bostadsbehovet utvecklas. Han lyfter också att bostadsbehovet inte heller är det mest relevanta när man ska försöka bedöma hur bostadsmarknaden kommer att utveckla sig, utan snarare hur byggbehovet förhåller sig till det faktiskt byggda.
– Byggandet har sedan ett till två år tillbaka stannat av väldigt kraftigt. Den inbromsningen är minst sagt väl så stor som den här nedskrivningen som SCB har gjort över framtida befolkning, den är betydligt större.
– Även om den framtida befolkningsökningen inte kommer att blir så stor som man tidigare trodde så är det klart att om bostadsbyggandet är nere på omkring 20 000 i påbörjade bostäder är det ju inte säkert att man kan möta den befolkningsökning som ändå sker.
Lokala behov till rätt kostnad
I SCB:s prognos framgår också att vissa regioner väntas ha en fortsatt stor befolkningsökning. Uppsala, Halland, Stockholm och Skåne är några av dem. Här kommer behovet av att bygga antagligen vara fortsatt stort. Bengt J Eriksson menar också att det fortsatt kommer finnas behov av bostäder som hushåll har råd att efterfråga.
– Det är en av de större utmaningarna eftersom många av de här hushållen tillhör de mer resurssvaga, unga som ska flytta hemifrån till exempel, säger han och tillägger:
– Även i de regioner där befolkningen växer, som i storstadsregionerna, så är det många samhällsbärande yrken, som poliser och sjuksköterskor, som har svårt att kunna efterfråga den bostad de behöver. Så det är också väsentligt att det som produceras, direkt, eller indirekt via flyttkedjor, kommer dem som behöver en bostad till del.
{{toplink}}
Försvaret ska få minst fem års miljölättnader plus gräddfil
Ivo stänger Sis-hem omedelbart
