Nu ska vårdens förstatligande utredas – så ser uppdraget ut

En parlamentarisk kommitté får två år på sig att utreda i stort sett alla aspekter av ett eventuellt förstatligande av hälso- och sjukvården. Men några förslag på lagändringar ska inte lämnas, visar uppdraget som Altinget tagit del av.

På torsdagsmorgonen presenterade Ebba Busch (KD), sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och Carina Ståhl Herrstedt (SD), ledamot i socialutskottet, direktiven för den parlamentariska kommitté som nu tillsätts för att se över ett eventuellt införande av ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

– I dag tas de första stegen på möjligheternas väg till mer nationellt styrd vård, säger KD-ledaren.

Kommitténs huvuduppdrag blir att ta fram en genomförandeplan med tidsplan för hur staten på lång sikt helt eller delvis kan ta över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården.

Genomförandeplanen ska också innehålla de åtgärder som behövs. Målet enligt uppdraget som Altinget tagit del av är att ”säkerställa ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem, minska detaljstyrning och den administrativa bördan samt ta hänsyn till patienters och medarbetares behov”. 

{{toplink}}

Mer statligt ansvar

I Tidöavtalet skrev partierna att både för och nackdelar ska utredas. Kommitténs uppdrag innehåller samma för- och emotperspektiv, även om det finns en tydlig riktning mot mer statligt ansvar.

Skulle kommittén föreslå att staten ska ta över vissa delar av ansvaret, så ska det också finnas förslag på hur den statliga styrningen på ett ändamålsenligt sätt kan stärkas i de delar som regionerna behåller.

Det beslutsunderlag som kommittén ska lämna den 1 juni 2025 ska utöver genomförande och tidsplan också innehålla:

  • En resursfördelnings- och finansieringsmodell.
  • Hur utbildningsansvaret, forskningsansvaret och arbetsgivaransvaret ska fördelas.
  • Hur fastigheter och vårdinfrastruktur som idag ägs av regionerna ska hanteras,
  • Hur ledning och organisering av hälso- och sjukvård och den dagliga driften ska organiseras.
  • Hur samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården ska organiseras.
  • Vilken typ av myndighetsorganisation som kommer att behövas.

Lämnar inga lagförslag

Kommittén ska inte lämna några egna förslag på lagändringar. Däremot ska genomförandeplanen innehålla förslag på vilka åtgärder som behövs för att slutsatserna ska kunna genomföras. Åtgärderna kan i sig innebära författningsändringar, statliga utredningar eller analyser som krävs för att genomföra kommitténs förslag.

Även den kommunala självstyret, möjligheterna till anpassning utifrån lokala behov och förutsättningar samt möjligheterna till ansvarsutkrävande, demokratiskt inflytande och kontroll ska analyseras, liksom vilka konsekvenser en flytt av huvudmannaskapet skulle få för regionernas övriga verksamheter.

{{toplink}}

Beslutskedja: Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården

1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
8/6
2023
15/6
2023
22/6
2023
10/8
2023
11/8
2023
15/8
2023
25/8
2023
28/11
2023
16/1
2024
20/3
2024
27/6
2024
5/9
2024
10/9
2024
17/9
2024
2/6
2025

Forrige artikel L-parlamentarikern inför sista året: Det är den överlägset viktigaste frågan L-parlamentarikern inför sista året: Det är den överlägset viktigaste frågan Næste artikel Nya framgångar för S – bästa resultatet på 15 år Nya framgångar för S – bästa resultatet på 15 år
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.