Shekarabi om regionfrågan: ”Inte sakpolitiken som stod i vägen”

När Ardalan Shekarabi (S) var civilminister var det nära att den politiska visionen om regionomvandling och storregioner drevs igenom. Men han stupade på målsnöret då det parlamentariska stödet plötsligt försvann. Enligt Shekarabi var samarbetet känsligt för dåvarande allianspartierna. ”Sorgligt att KD inte stod upp för sina idéer”, säger Shekarabi. Läs Altingets artikelserie Den eviga regionreformen.

Regionernas indelning har stått på den politiska dagordningen till och från sedan 1990-talet.

– Frågan är om det är politisk möjligt att driva igenom regionreformer. Min erfarenhet är att det är väldigt svårt, även om det var nära den gången jag höll på med den frågan, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i en intervju med Altinget.

Regionsutvecklingen fortsatte efter millennieskiftet och år 2011 blev de så kallade regionförsöken med Region Skåne och Västra Götalandsregionen permanenta.

”Stort behov”

Mellan 2014 och 2019 var Ardalan Shekarabi civilminister och stod i spetsen för regeringen med att driva frågan om en ny regionuppdelning. Han konstaterar att coronapandemin åter igen aktualiserat frågan.

– Att det finns ett stort behov av att förändra och förstärka strukturen för svensk sjukvård råder det ingen tvekan om, säger han.

Vad de rätta ”politiska förutsättningarna” behöver vara för att förverkliga en regionstrukturomvandling verkar ännu oklart, efter flera decennier av politiskt ältande. Shekarabi påpekar att partierna har olika intressen, då som nu.

– En faktor är att vissa partier exempelvis vill att staten ska ta över sjukvården.

– Man ska alltså komma ihåg att det finns partier som inte har ett intresse av en regionreform, säger han.

I debatten ges fler orsaker till motståndet. Bland annat att regionnivån skapar tjänster och inkomst åt politikerna, vilka de antas ogärna vilja avveckla.

Kan det ligga någon sorts lokalpatriotism bakom, som har hållit utvecklingen tillbaka?

– Det är klart att det kan finnas emotionella skäl mot en regionreform, och det ska man ju ha respekt för. Men just den gången som jag höll på med det var det inte lokalpatriotism som avgjorde.

Regionerna positiva

När Ardalan Shekarabi påbörjade processen och blev uppvaktad av SKL i frågan, fanns det olyckskorpar som kraxade ”Det där kommer aldrig gå, för regionpolitikerna vill inte bli av med sina jobb”.

– Men det visade sig inte vara sant. Det var just regionpolitikerna som stod upp för det här, och som kom med positiva remissvar. Det var i konstitutionsutskottet i riksdagen som motståndet fanns.

Känsligt samarbete

Flera utredningar ägnades under 2000-talet åt regionomvandlingsfrågan.

Först Ansvarskommittén (vars huvudrapport kom 2007) och senare den parlamentariska Indelningskommittén (2015-2017) som byggde vidare på Ansvarskommittén. Planen var sex storregioner klara 2019. Men 2016 backade flera partier och drog tillbaka sitt stöd för förslagen, ett efter ett, och det parlamentariska stödet saknades. Regeringen lade inte fram sin proposition och regionomvandlingsplanerna lades på is.

Varför tror du att frågan inte fick stöd i riksdagen?

– Det krävdes ett samarbete där samtliga allianspartier inte ingick. Just förra mandatperioden fanns en känslighet för samarbete över blockgränsen, och att ett parti eller två ur den forna Alliansen bröt sig ur och samarbetade med regeringen. Moderaterna var negativa mot en regionreform och visade det tydligt.

– Det var mer övergripande politiska förklaringar än själva sakfrågan som stod i vägen för regionreformen.

”Sorgligt”

Att Kristdemokraterna under våren återigen plockat upp regionuppdelningsfrågan med Århundradets sjukvårdsreform, med förslag på 6 storregioner, att lyfta ur sjukvården från politiken och låta denna styras av experter i stället, tycker Shekarabi är intressant.

– Men det är sorgligt att KD, som ändå har varit inne i de här frågorna tidigare, inte kunde stå upp för sina idéer när vi började jobba med regionreformen. När chansen väl fanns och vi hade ett förslag på vårt bord – som dessutom hade stöd av majoriteten inom respektive landsting – då backade KD ur.

KD orkade inte

Ardalan Shekarabi menar att det är lätt för partierna att ”vara för olika strukturreformer i teorin”, men att det krävs handlingskraft för att kunna fatta själva besluten.

– Och det är klart att det är en typ av beslut som möter motstånd. Min bild är att när det väl gällde orkade Kristdemokraterna inte riktigt stå upp för sina analyser. Trots att det fanns många i partiet som tyckte idén var bra.

Hur ser du på KD:s förslag att lyfta ur sjukvården från det politiska ansvaret och överlåta den till expertstyre istället?

– När jag jobbade som civilminister var vår utgångspunkt att den decentraliserade välfärdsmodellen med lokala och regionala församlingar som sköter styrning och genomförande av välfärden är en stark modell, i grunden välfungerande.

Stärka regionala nivån

Ardalan Shekarabi understryker att detta var ett tag sedan, att det inte är hans bord längre, utan nuvarande civilminister och socialdemokratiska kollegan Lena Mickos, samt att det är andra tider idag.

– Men då gjorde vi bedömningen att förstatligande inte var svaret på alla utmaningar som offentliga välfärden mötte. Det handlade snarare om att ge bättre förutsättningar till den lokala och regionala nivån. Och det var där idén om en förstoring av regionerna kom in i bilden.

Beslutskedja: Ny indelning av län och landsting

2/7
2015
30/6
2016
28/2
2018
1/3
2018
4/2
2019
11/4
2019
6/9
2019
11/9
2019
14/11
2019
20/11
2019
10/6
2021

Forrige artikel Överblick: Regeringens missbruksstrategi stoppas och ja till vaccinpass Överblick: Regeringens missbruksstrategi stoppas och ja till vaccinpass Næste artikel Trots förstärkningar på miljödepartementet – fortsatt hög arbetsbörda Trots förstärkningar på miljödepartementet – fortsatt hög arbetsbörda
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.