Busch skyller på Bryssel – men EU uppmuntrar elstöd till särskilt drabbade

Efter att den kända S-debattören Jan-Emanuel Johansson har kritiserat regeringen för att ha fått för mycket i elstöd pekar Ebba Busch (KD) nu på att EU-ordningar ska ha begränsat regeringens handlingsutrymme.

– Här utgår vi från ett fyrkantigt EU-system, där vi inte kan göra den typen av skillnader och säga att ”Jan-Emanuel, han behöver inte en enda krona till. Men den här barnfamiljen skulle behöva ha mer”, säger Ebba Busch till TV4.

En sådan tydlig begränsning finns dock inte i de EU-regelverk som är aktuella. Snarast uppmanar flera av regelverken till att stöden ska gå till ”särskilt drabbade” slutkunder på ett ”träffsäkert sätt”, vilket just öppnar för en behovsprövning.

Accepterat överkompensation

I Sverige blev de ”särskilt drabbade” i två av stöden alla hushåll i vissa områden med höga snittpriser. Detta framför allt för att göra det enklare att administrera och få ut stöden i tid, vilket varit den genomgående argumentationen.

Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen har dock hela tiden pekat på de risker som följer med att inte införa någon ytterligare kontroll och förespråkade bland annat ett tak för det första hushållsstödet. 

Att hundratusentals elkunder kunnat få mer i stöd än de betalat har också varit känt hos myndigheterna, men har setts som en ”acceptabel överkompensation”.

Busch: Inte vanliga skattemedel

Busch står dock fast vid att det är EU-regelverken som begränsat handlingsutrymmet för större krav.

Vad är det för EU-system du syftar till?

– Krisinterventionsförordning i relation till de statsstödsregler som finns. Men vad jag primärt är ute efter är att mota en väldigt vanlig missuppfattning att det här är vanliga skattemedel, säger Busch till Altinget, med hänvisning till att Sverige valt att utforma stöden baserat på de extra intäkter som kommit in som flaskhalsintäkter.

– Man tror att de här medlen skulle kunna gå till att sänka elskatten eller plussa på barnbidrag, säger Busch till Altinget.

Tung kritik från annat håll

Kritiken mot regeringens arbete med utformningen av elstödet har kommit från flera håll, bland annat från det tunga Finanspolitiska rådet.

Busch anser dock att regeringen kontinuerligt tagit hänsyn till de invändningar som funnits.

– För det första, vi svarar upp mot det. Det är de som har haft särskilt höga elpriser som också får elstödet, säger Busch och fortsätter:

– Min kritik i uttalandet är att det inte är värdigt ett välfärdsland som Sverige att behöva ha ett elstöd. Man ska inte behöva ha så höga överbelastningsavgifter. Det är ett symptom på att elsystemet inte fungerar, säger Busch och hänvisar till den tidigare debatten om bakgrunden till om varför kärnkraft lagts ner i Sverige.  

– Jag gör detta för att mota och möta missförståndet att de här 55 miljarderna skulle kunna gå med mer precision och någon slags rimlig tidsram utformat väsentligt annorlunda än det som vi gjort.

Men du håller med om att det inte finns någon begränsning i EU:s regelverk för Sverige att göra en annan utformning, som är mer behovsprövad?

– Vi skulle ha kunnat göra en annan utformning. Men då skulle inte pengarna komma till hushållen när de behövdes.

Samtidigt har ett antal andra länder valt att genomföra fler kontroller, även om de stöden också fått kritik för att vara oprecisa. Busch står ändå fast vid att EU-regelverken fungerat begränsande för en behovsprövning.

– Jo, jag skulle säga att med den detaljgraden skulle elstödet inte träffa hushållen och företagen när det behövs. Vi har dessutom en tidsgräns för när den här krisinterventionsförordningen gäller, så vi kan inte dröja hur länge som helst.

Hade hela 2023 på sig

Artiklarna 9 och 10 i nödförordningen, som just hushållselstöden baseras på, gäller fram den sista december 2023 (se artikel 22 här). Men det förekommer ingen tydlig begränsning till att införa mer kontroller i någon av de aktuella artiklarna.

Så det är möjligt att genomföra mer kontroller?

– Ja, men då ska man också vara medveten om att Sverige är ett av få länder inom EU som har elprisområden på det sättet som vi har, och därmed också har kapaciteten i sig att fördela ut dessa på det sätt som vi har, säger Busch till Altinget.

Det är dock inte någon skillnad i kravställningen för de länder som valt att använda flaskhalsintäkter för att betala ut som stöd. (Se artikel 9 och 10 här)

Är det inte svårt att då hävda att det är Bryssel som begränsar Sverige?

– Det håller inte jag med om. Därför att vi får en tydlig begränsning om att det ska vara statsstödskompatibelt, utifrån tidsgränsen för när den här förordningen gäller. Och det gör att det inte går att utforma det med den här detaljgraden. Och utifrån att Sverige är Sverige och särskiljer oss med de allra flesta andra EU-länderna, med att vi har kapacitetsavgifter på det här sättet, säger Busch till Altinget och fortsätter:

– Det gör att vi också behövt ta hänsyn till det när vi utformat stödet. Framför allt handlar det om att mota missuppfattningen om att kapacitetsavgifter skulle kunna gå att återföra till hushåll enligt en helt egen modell.

Var ser du en statsstödsbegränsning?

– Jag gör flera poänger här. Statsstödsreglerna handlar primärt om utformningen av stöden till företagen, säger Busch.

Valde enklaste vägen för företagsstöd

I frågan om företagsstöden gick Sverige på en utformning av stöd som just innebar flera lättnader för behovsprövningskraven relativt andra stödregelverk.

Det fanns i meddelandet som Sverige baserar sitt stöd på andra utformningar med mer behovsbaserade krav (jämför punkt 2.1 här, relativt exempelvis 2.4).

Den svenska regeringen fick samtidigt också kritik från EU-kommissionen för att det föreslagna generella företagsstödet inte innehöll tillräckliga kontroller för att företagen ens ”drabbats av krisen”.

Det införde därför ytterligare kontroller i förslaget från Svenska Kraftnät, innan regeringen skickade in ansökan om att kunna ge upp till två miljoner euro per företag.

– Ja, men min poäng är att vi har ett otroligt fyrkantigt regelverk att förhålla sig till. Det hade inte gått att utforma med den typen av precision som många har varit ute efter inom en rimlig tidsram. Då hade pengarna svårligen kunnat utbetalas inom deadline för när förordningen gäller, och framför allt inte nått hushållen så snabbt som det ändå, trots allt, gjorde, säger Busch.

Altinget har sökt ytterligare hänvisningar från energiministerns stab i frågan, men de uppger att det är detta svar som kan ges för stunden. 

jacob@altinget.se