Danmarks klimatminister: Läckan värre för klimatet än för havsmiljön

Det är svårt att toppa läckan från Nord Stream 1 och Nord Stream 2 i Östersjön, enligt danska klimatministern Dan Jørgensen. Läckan är långt värre för klimatet än för miljö och livet i havet.

Af Morten Øyen, Hjalte T.H. Kragesteen

Det är svårt att göra något med det bubblande havet av gas i Östersjön. Det sade klimatminister Dan Jørgensen (S) på pressträffen i tisdags kväll, när han tillsammans med statsminister Mette Fredriksen, utrikesminister Jeppe Kofod och försvarsminister Morten Bødskov informerade om situationen vid gasledningarna i Östersjön.

– Vi kan i nuläget inte säga hur länge läckorna kommer fortsätta, men det rör sig om minst en vecka, sade Dan Jørgensen och tillade:

– Myndigheterna tittar på om de kan täta läckorna, men det är mycket, mycket svårt. Vi är inte optimistiska.

Lång ledning och mycket gas

Situationen har fått de danska myndigheterna att kräva att distributions- och energibolag höjer sin beredskap till näst högsta nivån.

Enligt danska energimyndigheten Energistyrelsen var både Nord Stream 1 och 2 gasfyllda, även om de inte var i bruk vid tidpunkten för explosionerna. Men då gasledningen går hela vägen mellan Ryssland och Tyskland, så är det riktigt mycket gas som nu läcker ut.

Det rör sig om metangas, som har har en klimatpåverkande effekt. Metan är en kraftigare växthusgas för atmosfären än koldioxid. Energistyrelsen är i gång med att värdera klimateffekten av läckagen, enligt myndigheten.

Energimyndigheten i Sverige arbetar inte med några motsvarande beräkningar, men samråder med sina systermyndigheter i grannländerna, bevakar utvecklingen och för dialog med relevanta aktörer, enligt pressekreterare Ola Westberg. Men eftersom läckorna inte påverkar svensk energiförsörjning, innebär händelsen inte något direkt uppdrag för myndigheten.

Forskare: Kommer inte ligga sömnlös

Energistyrelsen skriver också i en skriftlig kommentar, att den omedelbara bedömningen är, att läckaget bara kommer att påverka havsmiljön lokalt. Det betyder att det bara är i det direkta närområdet av läckorna som havsmiljön påverkas.

Hans Andersson, seniorforskare vid Aarhus universitet, har varit med och tagit fram miljökonsekvensbeskrivningarna till de två gasledningarna i Östersjön. Han säger till Altinget att han i nuläget inte är bekymrad för havsmiljön.

– Jag kommer inte ligga sömnlös över det här, säger han.

Samma budskap kommer från Stiig Markager, professor vid samma universitet som Hans Andersson. 

– Min bedömning är att det inte kommer ha några konsekvenser. Metan är ett naturligt ämne som hela tiden frigörs i mindre mängder från havsbotten. Det är alltså inte främmande för den marina miljön, säger han.

Inte heller däggdjuren – så som tumlare och gråsäl – är i riskzonen, enligt Signe Sveegaard, seniorrådgivare vid Aarhus universitet.

– Där är en förbudszon på fem sjömil nu, så det är rätt lokalt. Och man vet från tidigare undersökningar, att havsdäggdjur är rätt bra på att flytta sig om det är lokala tillfälliga störningar, säger hon.

Ingen fara att äta fisken

Inte heller ska man oroa sig för att äta den fisk som fångas i Östersjön den kommande tiden. Fødevareinstituttet, vid Danska Tekniska universitetet, har lämnat en preliminär bedömning till danska Livsmedelsverket om situationen, enligt direktör Christine Nellemann.

– DTU Fødevareinstituttet förväntar sig inte att det ska påverka livsmedelssäkerheten. Vi anser att det inte är skadligt att äta fisk från det här området, säger hon och fortsätter:

– Men det är en mycket snabb bedömning, vilket vi naturligtvis måste ta hänsyn till.

Artikeln är från Altinget.dk.

{{toplink}}

Forrige artikel Förhandlingarna klara – så vill högerpartierna dela upp utskotten Förhandlingarna klara – så vill högerpartierna dela upp utskotten Næste artikel Upprustning i Tornedalen – Europas största vattenprojekt i sitt slag Upprustning i Tornedalen – Europas största vattenprojekt i sitt slag
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.