Ekonomin största hindret för bostadsbyggande enligt kommunerna 

Svårigheterna att få ihop kalkylerna är det stora hinder för att få till bostadsbyggandet framöver. Men också tillgången på mark, framtagandet av detaljplaner och utmaningarna med att rekrytera. Det visar en enkät bland Sveriges kommuner som Altinget genomfört. 

Ekonomin är den utmaning som kommunerna upplever som allra störst när det gäller att få till byggande av bostäder. Följt av marktillgång, framtagande av detaljplaner och rekrytering av samhällsbyggande. Det visar en enkät som Altinget gjort bland landets 290 kommuner. 

”Att få de ekonomiska kalkylerna att gå ihop, i en liten landsortskommun kan ofta framtagande av bostadsmark kosta mer än marknadspriset vid försäljning av marken. Likaså kan det vara svårt för invånare att bygga då marknadspriset på en nybyggd fastighet kan vara lägre än byggkostnaden”, svarar en av kommunerna på frågan om vilken den största utmaningen är. 

”Relativt låga marknadspriser som gör det svårt att få lån. Vi har billiga och centrumnära tomter med utsikt men det kostar för mycket att bygga, man vågar inte eller kan inte”, skriver en annan i sitt svar. 

”Vi ser en inbromsning”

88 procent av de som svarat tror också att det ekonomiska läget kommer att påverka byggandet i deras kommun de kommande åren. Maria Ljungblom som är samhällsbyggnadschef i Nyköpings kommun berättar att man där redan ser en effekt.

– Vi ser att det är en viss inbromsning i vissa projekt. Framförallt ser vi det där vi har projekt på gång. I vissa fall begär nu aktörerna att få förlängda avtal eftersom de har svårt att få ihop kalkylerna på sina byggen just nu. Det gör ju att tidsplanen skjuts framåt för dessa bostäder, säger hon.

Hon ser en risk att läget just nu kommer att göra det ännu svårare att få till det bostadsbyggande som skulle behövas.

Cecilia Trolin som är kommundirektör i Essunga kommun i Västra Götalands län delar bilden att bostadsbyggandet är på väg att mattas.

– Det vi som kommun gör nu är att vi sprider ut våra projekt över tid och låter våra investeringsplaner få ta lite längre tid. Det är en försiktighetsåtgärd så klart, vi vill att det vi exploaterar blir sålt och för övrigt handlar det om att vi behöver se över våra utgifter, säger hon till Altinget. 

Maria Ljungblom tror dock att det kommer ske en stabilisering på sikt. 

– För samtidigt när vi pratar med byggaktörer så säger de att de tror att priserna kommer att sjunka framöver. I takt med att byggfirmor inte får några jobb kommer de tvingas sänka priserna, då blir det med normala priser igen och då kan byggnationer komma igång, säger hon. 

Brist på mark 

En annan utmaning som kommunerna lyfter fram i enkäten är svårigheterna med att få fram byggbar mark, bland annat på grund av riksintressen och strandskydd. 

I Essunga kommun har kommunen färdiga detaljplaner sen tidigare där kommunen redan är ägare. Men när det gäller nya bostadsområden berättar Cecilia Trolin att det är en utmaning. 

– Det är privatpersoner som äger markerna så det är förhandlingar som måste till för att få loss den och kommunen måste förhålla sig till markvärden om vi går på den frivilliga vägen, och det vill vi ju göra i första hand, säger hon. 

Saknar samhällsbyggare

Även att få fram färdiga detaljplaner upplever kommunerna som en stor svårighet och som något som hämmar byggtakten, enligt enkätsvaren. 

”Det tar alltför lång tid att få laga kraftvunna detaljplaner. Det beror dels på långsamma processer hos statliga myndigheter, men även att alla detaljplaner överklagas med långa prövningstider. När detaljplanerna väl vunnit laga kraft är även bygglovsprocessen och byggtiden lång. Att korta alla dessa tider är en stor utmaning”, skriver en kommun i sitt enkätsvar. 

En del i svårigheterna med detaljplaner handlar om tillgången på personal. Flera kommuner säger sig ha stora utmaningar med att rekrytera personal inom samhällsbyggnad, vissa menar till och med att det är bland de svåraste yrkesgruppen att anställa i hela kommunen. Bland annat har man utmaningar med planarkitekter, byggnadsinspektörer, samhällsplanerare och ingenjörer. En bild som både Cecilia Trolin och Maria Ljungblom delar. 

– Det är jättesvårt, det gäller egentligen alla kompetenser inom stadsbyggnad. Det är ingen kategori inom stadsbyggnad som är lätt att rekrytera och det gäller samhället i stort skulle jag säga, säger Cecilia Trolin. 

Forrige artikel Överblick: Bolsonaro tappar makten och nya Stockholmsstyret vill kapa nätläkarmiljoner Överblick: Bolsonaro tappar makten och nya Stockholmsstyret vill kapa nätläkarmiljoner Næste artikel Skolministern: Utredning om vinststopp får nytt uppdrag Skolministern: Utredning om vinststopp får nytt uppdrag
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.