Emma Wiesner (C): Fortsatt flera luckor i utsläppshandelsförslaget

Skärpningen och utvidgningen av regelverket för prissättning av koldioxidutsläpp inom EU välkomnas av den svenska skuggrapportören i parlamentets miljöutskott. Men C-parlamentarikern Emma Wiesner anser att EU-kommissionen har gått miste om flera möjligheter till att fullända styrmedlet.

– Jag tycker att det finns flera saker som man missat. Jag tycker bland annat inte de är tillräckligt tydliga med utfasningen av utsläppsrabatterna och den fria tilldelningen. Det finns också fortfarande subventioner till fossil industri och möjligheter att harmonisera ytterligare vilka anläggningar som ingår i systemet, säger Emma Wiesner i en intervju med Altinget.

Det är framför allt vissa av valmöjligheterna som finns kvar som irriterar Wiesner. Det bör exempelvis inte längre vara möjligt att nationellt bestämma vilka kraftvärmeverk och avfallsförbränningsanläggningar som bränner fossila resurser som ska ingå i systemet, eftersom det leder till orättvisa marknadsförhållanden.

– Sverige har valt att ta in det. Men det har man tolkat olika i andra länder, och det slår väldigt olika och skapar en konstig marknad, säger hon.

Rabatter på fossilelpriser bör tas bort

Det bör inte heller vara möjligt att nationellt fortsatt kompensera industrier för indirekta effekter som uppkommer av att elpriset är högre i vissa länder, på grund av att elproduktionen är mer utsläppsintensiv. Även här har Sverige intagit en avvikande linje och inte utnyttjat möjligheten, vilket frustrerar delar av industrin.

– Där kan jag tycka att vi har en gemensam elmarknad, där vi ser att alla elkonsumenter får bära ansvaret för att vi har för lite el som är fossilfri. Men då har EU sagt att man får välja om man vill betala ut ersättning till de ”stackars industrier” som har högre elpriser. Det skapar ju också obalans. Och vi har ju ett ETS-system som påverkar elpriserna, det är det vi vill, för att det ska bli lönsamt att fasa ut den fossila elproduktionen, säger Emma Wiesner.

Vad säger exempelvis dina rumänska kollegor i den liberala gruppen om detta resonemanget? Alla köper ju inte premissen att vi har en gemensam elmarknad?
– Jag har ändå turen att företräda en grupp som är liberal och marknadsliberal, och där man har en tilltro på att det måste finnas marknadsprinciper för att marknaden ska fungera bäst. Men det är klart att det är en utmaning att samla gruppen. Den liberala gruppen tror dock på prissättningen av utsläpp och ser behovet av att man harmoniserar och bygger en gemensam struktur.
{{toplink}}

Ska fortsätta kämpa för C-prioritering

Men det handlar inte bara om att stänga igen luckor i befintligt system. Wiesner kommer också att kämpa för flera ambitionshöjningar av de instrument som redan finns tillgängliga. Förutom att hon vill höja den övergripande ambitionen för att minska utsläppen ytterligare – något hon inte har med hela gruppen på – vill hon även se att innovationsfonden  ”minst fördubblas”.
– Man höjer ju anslagen i kommissionens förslag. Men ser man mängden av projektansökningar och storleksordningen på de som kommit in, så tycker jag att man hade kunnat öka den ännu mer.
Det var väl också något som din företrädare Fredrick Federley kämpade för i förra rundan?
– Ja, men då hade vi inte heller något facit på om fonden var någonting att ha. Men nu har man haft den första ansökningsomgången och det är ju otroligt häftigt vad det är för förslag som kommit in.
Vem ska då förlora i andra ändan, det kräver ju en omfördelning om fonden ska utökas?
– Då blir det att minska den nationella tilldelningen. Det finns också en ideologisk princip i detta som är väldigt tilltalande: Att det är den utsläppande industrin som finansierar sin egen omställning.

Har inte landat helt i frågan om fordon och fastigheterna

Förutom skärpningar av det befintliga systemet, så föreslås det också i denna reformrunda att utsläppshandelssystemet ska utvidgas. Frågan om flyget och sjöfarten ska inkluderas har dock inte varit alls lika kontroversiell som förslaget att skapa ett separat handelssystem för utsläppen från fastigheter och fordonssektorn. Ett antal länder har redan slagit bakut mot det senare, men EU-kommissionens Frans Timmermans har försvarat initiativet. Han får uppbackning av Wiesner.

– Det är ju tydligt när man tittar på miljöekonomisk teori och forskning på området, att prissättning av utsläpp är ett effektivt sätt att minska utsläpp i sektorerna, samtidigt som att man använder pengarna till forskning och innovation och ny teknik. Det finns all anledning till att se över varför vi inte prissätter fler utsläpp. För varför finns det undantag från att principen att förorenaren ska betala?

Men byggnader och fordon är ju samtidigt känsligt då det kommer närmare slutkonsumenten?
– Många länder har inte någon prissättning av utsläppen från värmesektorn, och så även i transportsektorn. Jag är positiv till att man ser över hur de här utsläppen ska inkluderas och att man också ser till att det finns prissättning i de här sektorerna. Men sedan finns det andra sätt att komma åt de här utsläppen också. Centerpartiet är positiva till att vi utvidgar och ser över vilka sektorer som ska ingå, men nu måste vi se på hur förslaget är utformat i detalj och vilka alternativ som finns för att avgöra vilken som är den bästa vägen framåt.

Du har inte landat i hur du ser på kommissionens förslag?

– Ja, för förslaget kommer i ett paket, där det också finns förslag på exempelvis en koldioxidkomponent i energiskatten, som skulle kunna användas på det här området. Det gäller att se på vad som kan växelverka. ETS är inte en lösning på alla problem.

I flera politiska grupper är tonerna skeptiska, särskilt med tanke på energifattigdomsfrågan. Hur ser det ut i er grupp?
– Det är klart att vi kommer att ha en spännande diskussion om det här också. Men det är snarare ute på vänsterkanten som man är oroade för det här. Vi ser till och med att den gröna gruppen vacklar, trots att det finns väldigt stora klimat- och miljövinster att hämta i transportsektorn. Det är klart att man ska ta den oron på allvar och som du hör är vi inte är odelat positiva till det här förslaget, men grundinställningen som vi har i Centerpartiet är att det ska kosta att släppa ut i fler sektorer. 

Forrige artikel Uppdrag: Vem ska betala en stärkt försörjningsberedskap? Uppdrag: Vem ska betala en stärkt försörjningsberedskap? Næste artikel Överblick: Ex-minister blir landshövding och veteran lämnar riksdagen Överblick: Ex-minister blir landshövding och veteran lämnar riksdagen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.