EU-uppgörelse för gigarbetare stoppad – Sverige bland länder som motsatte sig
Den preliminära överenskommelse om direktivet som skulle ge miljontals gigarbetare större rättigheter fick inte tillräckligt stöd av EU:s medlemsländer. Två år efter att lagförslaget presenterades av EU-kommissionen är dess framtid nu osäker.
BRYSSEL. I mitten av december annonserades med stor glädje att EU:s lagstiftare lyckats enas om det så kallade plattformsdirektivet, som skulle ge större rättigheter till många som arbetar som cykelbud, chaufförer och andra som tar uppdrag via nätplattformar. Det bland annat genom att en stor mängd gigarbetare skulle komma att klassas som anställda ifall de uppfyllde vissa kriterier men också genom ramar för hur företagen skulle få använda digital teknik för att övervaka arbetare.
”Revolutionerande”, kallades avtalet då av Europaparlamentets huvudförhandlare för frågan, italienska socialdemokraten Elisabetta Gualmini.
Men när det var dags för EU:s medlemsstater att ge sitt formella gröna ljus till överenskommelsen, den 22 december, blev det uppenbart att det inte fanns tillräckligt med stöd för den. Punkten ströks därför från dagordningen. Det blir nu upp till Belgien, som vid årsskiftet tog över ordförandeskapet i ministerrådet, att gå vidare med nya förhandlingar.
Facklig besvikelse
Från Europafackets sida var besvikelsen stor.
”Ett balanserat avtal som ger de mest grundläggande rättigheterna till plattformsarbetare stoppas utan goda skäl baserat på invändningar från en liten minoritet. Detta sänder fel budskap till hårt arbetande taxichaufförer och leveransarbetare under deras mest hektiska period på året”, sade ETUC:s förbundssekreterare Ludovic Voet i ett skriftligt uttalande.
Svenske John van Dinther, vice ordförande i Taxiunionen som organiserar Uber- och Bolt-chaufförer, är också han besviken men inte förvånad.
– Det är kopplat till att Uber, Deliveroo och Wolt har drivit en intensiv lobbykampanj om detta. Det är naturligtvis väldigt konstigt att detta sker. Vad ska man säga – jag hade halvt förväntat mig det, säger han till Altinget.{{toplink}}
Emmanuel Macron utpekas som ansvarig
Enligt nyhetssajten Euractiv var hela 12 medlemsstater emot överenskommelsen, däribland Sverige. Men mycket kritik har riktats mot Frankrike och dess president Emmanuel Macrons roll. Macron var i centrum för Uber-files skandalen när flera medier i juli 2022 rapporterade om att han några år tidigare, i egenskap av sin dåvarande roll som ekonomiminister, haft tät kontakt med Ubers ledning i samband med utarbetandet av en lag för att reglera taxibranschen.
Den franska EU-parlamentarikern Leïla Chaibi, som lett arbetet med plattformsdirektivet för parlamentets vänstergrupp, sade i ett pressmeddelande: ”Macron nöjer sig inte med att göra livet surt för fransmännen, utan förgiftar nu en hel kontinent genom att inte tveka att alliera sig med de värsta reaktionärerna för att omintetgöra ett konkret steg framåt, en text av allmänt intresse för européerna. För att skydda sina vänner på Uber & co. Ovärdigt.”
En EU-källa bekräftar för Altinget att Frankrike hade en nyckelroll i att sätta stopp för överenskommelsen men påpekar att en rad andra länder också ansåg att Spanien, som i egenskap av ordförandeland för ministerrådet lett förhandlingarna, gått med på en överenskommelse som varit för långt från rådets position utan att förankra det.
Sverige vill värna svenska modellen
Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) svarar inte på en direkt fråga om varför Sverige var kritiska till den preliminära överenskommelsen, men Sveriges hållning till direktivet har generellt varit att den inte får hota den svenska arbetsmarknadsmodellen.
”Det är centralt att arbetstagarbegreppet samt bedömningen av anställningsstatus respekterar nationell rätt och praxis så att förslag för att motverka felklassificering av plattformsarbetare inte inverkar på det nationella arbetstagarbegreppet, som fortsatt ska fastställas nationellt”, säger Paulina Brandberg till Altinget i en skriftlig kommentar.
Det återstår nu att se om Belgien, ett land som likt Spanien har gått i bräschen genom egen lagstiftning för att reglera plattformsarbete, kan lyckas bättre med att ro i hamn plattformsdirektivet under de få månader som återstår innan EU-valet i juni. Belgien har hittills bara sagt att man kommer att ta över arbetet, men utan att uppge om trilogförhandlingarna med Europaparlamentet och EU-kommissionen kommer att återupptas.
John van Dinther är modfälld.
– Även om det gick igenom har vi fortfarande två år före det drivs igenom i varje land och detta har redan tagit så lång tid.
Politisk kalender 2024: EU-val och halvtid för Tidöregeringen
Så ser riksdagens utskottsordföranden på 2024
