Finanspolitiska rådets diss: Regeringens skattesänkningar inte effektiva
Regeringen kallar det en tillväxtbudget. Finanspolitiska rådet tvivlar dock på effekten av de skattesänkningar som föreslås i budgetpropositionen för nästa år. ”Det är inte en särskild effektiv åtgärd om man vill skapa mer jobb”, säger ordförande Lars Heikensten.
Med uppdraget att granska regeringens politik gav Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten sin första analys av budgeten för nästa år vid ett seminarium arrangerat av SNS förra veckan.
Han är nöjd med regeringens stabiliseringspolitik och de mer återhållsamma budgetar som tidigare lämnats under mandatperioden. I stort delar rådet också finansministerns bedömning av den ekonomiska utvecklingen, säger Heikensten.
– Det var rimligt att vara försiktig med de offentliga utgifterna när inflationen var så hög som den var. Något mer expansiv politik hade antagligen varit möjlig, men i grunden var det som gjordes vettigt, säger han från scen.
Trots att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur lämnas budgeten för nästa år i ett annat läge än de tidigare, menar både Heikensten och finansminister Elisabeth Svantesson (M) som även hon deltog i seminariet.
Regeringen kallar förslaget en ”tillväxtbudget” och har bland annat pekat på det reformarbete som Produktivitetskommissionen driver. De skattesänkningar som genomförs nästa år ska bidra till en ökad tillväxt. Lars Heikensten är dock kritisk till bedömningen av dess effekter.
– Det är inte en särskild effektiv åtgärd om man vill skapa mer jobb. Jag säger inte att det inte kan finnas skäl att sänka skatten i stort, men ser man det som en direkt åtgärd inriktad på att öka de arbetande så är det inte där problemen ligger i Sverige, säger han.
Till Altinget säger Lars Heikensten att han hellre sett en mer genomgripande reform.
– När det gäller att ta sig an Sveriges långsiktiga utmaningar finns det mer att önska. Vi behöver en större skattereform och i ljuset av det så är det olyckligt att man sänker skatten på arbete när man parallellt skulle behöva höja skatten på fastigheter, kapital och kanske konsumtion.
Lars Heikensten säger att han aldrig under sin livstid har upplevt en större konsensus i ekonomkåren än i frågan om vad som behöver göras på skattefronten. ”Det är lågt hängande frukt”, säger han. Samtidigt är han medveten om att en ny fastighetsskatt ligger långt bort.
– Politikerna, och det gäller inte bara finansministern, glider undan den här frågan och säger att det inte går. Men politik är inte bara att göra vad folk tycker. Det är också att lägga fast en kurs och argumentera för det, säger Heikensten som är medveten om att den tidigare utformningen av fastighetsskatten provocerat många.
– Det har skapat en grogrund för ett missnöje som kan exploateras av villaägare och andra intressegrupper. Men man behöver ta tag i den här frågan.
Finansministern ser dock inte att en större skattereform är på gång.
Klimatkritiken
I Finanspolitiska rådets årliga rapport, som presenterades i våras, kritiserade rådet regeringen för att sakna en begriplig strategi för att nå klimatmålen. Från scen står Lars Heikensten fast vid rådets bedömning att mer behöver göras.
– Politiken går på tvärs mot det som egentligen är önskvärt, nämligen att man har en konsekvent linje som hushåll och företag kan anpassa sig till, säger han.
– Nu sänder man ganska blandade signaler.
Flera partier vill att Sverige ska se bortom överskottsmålet för större klimatinvesteringar. I budgetpropositionen aviserar regeringen att de överger överger överskottsmålet både 2025 och 2026. Det görs dock inte för klimatsatsningar, utan för att bland annat ge utrymme för miljardstöd till Ukraina.
Tillvägagångssättet har ifrågasatts av Finanspolitiska rådet som menar att det kan urholka ramverkets funktion.
– Vi hade en del synpunkter på hur man hanterade det där budgetmässigt, men jag hyser sympatier för att man gjorde det även om det reser frågor om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket, säger Lars Heikensten.
Elisabeth Svantesson säger till Altinget att avvikelsen från överskottsmålet är tillfällig.
– Vi har fram till i dag kunnat klara oss med ett bra ramverk och stora offentliga investeringar, och min grundhållning är att vi kommer klara det även i framtiden.
Lars Heikensten menar att det är naturligt att utgiftstaket höjs i takt med inflationen. Men han pekar också på att frågan om storleken på utgiftstaket i hög grad är en politisk fråga. Under Elisabeth Svantessons tid i oppositionen kritiserade hon och Moderaterna Socialdemokraterna för att öka utgifterna.
Gäller en annan linje när ni styr?
– Nej. I grund och botten ska man hålla utgiftstaken och det är bra att Finanspolitiska rådet och opposition påminner om detta.
Fram till december diskuterar riksdagspartierna överskottsmålets framtid i en parlamentarisk kommitté. Lars Heikensten konstaterar att det finns skäl att låna mer och öka statsskulden, bland annat för klimatåtgärder.
– Det kanske är rimligt att låta framtida skattebetalare ta den notan. Sen tycker vi att det vore rimligt om den här kommittén försöker bilda sig en uppfattning av hur stora de här behoven faktiskt är. Väljer man till exempel att bygga ut kärnkraften så är det viktigt att kostnaden för den inkluderas i ramverket, att det inte läggs vid sidan om också. {{toplink}}
Näringslivet vill se ökat fokus på klimatanpassning av infrastrukturen
