Oppositionen kritiserar neddragning på servicekontoren
Miljonbesparingar på de statliga servicekontoren kommande år får hård kritik av oppositionen. ”En ambitionssänkning”, säger den tidigare civilministern Ida Karkiainen (S) som beskriver utbyggnaden av kontoren som ett av Socialdemokraternas viktigaste projekt.
Altinget rapporterade i förra veckan om att regeringen och Sverigedemokraterna skär ned på anslaget för de statliga servicekontoren kommande år. Efter en kraftig expansion ska myndigheten som ansvarar för kontoren, Statens servicecenter, spara först 50 miljoner nästa år, sedan 100 miljoner och slutligen 150 miljoner kronor 2027.
– Det är en ambitionssänkning, det är inte tal om någonting annat, säger Ida Karkiainen (S), ordförande i konstitutionsutskottet.
Som civilminister i den förra S-ledda regeringen var hon med och invigde flera nya kontor. Ett av partiets viktigaste projekt, säger hon. Utöver att lägga upp en plan för utbyggnanden anslog Socialdemokraterna också särskilda medel för att servicekontor också skulle finnas i utsatta områden. I oktober öppnas det sista planerade kontoret i Rinkeby.
När regeringen och SD nu drar ned på anslaget görs det mot bakgrund av att besökskostnaderna ökat, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Altinget.
Centerpartiet tycker att det är bra att man ser över kostnaderna.
”Samtidigt måste vi komma ihåg att servicen är efterfrågad och behöver finnas tillgänglig i hela landet”, skriver partiets landsbygdspolitiska talesperson Helena Lindahl i ett mejl till Altinget.
Miljöpartiets landsbygdspolitiska talesperson Elin Söderberg ser allvarligt på att regeringen drar ned anslagen.
”Tillgången till samhällsservice av olika slag behöver förbättras i lands- och glesbygder, men regeringen väljer att i stället att försämra situationen. För mig och Miljöpartiet är det självklart att det ska finnas goda förutsättningar att bo och verka i hela landet”, skriver hon i ett mejl till Altinget.
Drygt 200 besökte kontor
Enligt Statens servicecenter beror den ökade snittkostnaden per besök på att man öppnat nya kontor där det inte kommer lika många besökare. Minst antal besök har servicekontoret i Åsele i Västerbotten. Kontoret invigdes 2020 och hjälpte förra året 214 personer med olika myndighetsärenden.
Statens servicecenters generaldirektör Åsa Lindh kallar regeringens och SD:s neddragning en ”kraftig nivåsänkning” och utesluter inte att myndigheten kan komma att stänga ned kontor.
– Det är inte bra alls, säger Ida Karkiainen som är kritisk till den vikt som regeringen lägger vid besökskostnaden.
Hon tycker att regeringen driver en förvaltningspolitik som visar att man inte är intresserad av att föra en politik för hela landet.
– Ambitionen med att inrätta servicekontoren runt om i hela landet var att skruva upp statens skyltar igen efter att man har lagt ned lokala myndighetskontor. Även om det bor få på en ort så kan de här kontoren vara otroligt mycket värda.
”När vi satt i regering stärkte vi Statens servicecenter och förbättrade tillgången till statliga myndigheter i hela landet. Vi anser att staten bör ta ett större ansvar för att säkerställa goda förutsättningar att bo och verka i hela landet”, skriver Elin Söderberg (MP).
Även Centerpartiet motsätter sig en eventuell nedläggning av kontor i glesbygd.
”Nu är det otroligt viktigt att ta hänsyn till hela Sverige för att inte enskilda delar ska stå utan servicekontor. Ett exempel på det är att prioritera och säkra upp kontor på platser där långa avstånd förekommer”, skriver Helena Lindahl.
I stället för nedläggningar vill Socialdemokraterna se en ambitionshöjning. Ida Karkiainen tycker att servicekontoren ska kunna erbjuda hjälp med fler medborgarnära frågor, som passhantering och teoriprov för den som ska ta körkort.
S och MP kommer i sina skuggbudgetar att föreslå att anslagen till servicekontoren återställs till tidigare nivåer.
Altinget har sökt Vänsterpartiet som avböjt kommentar. {{toplink}}
Näringslivet vill se ökat fokus på klimatanpassning av infrastrukturen
