Roswall riskerar bli en europeisk Pourmokhtari
Jessika Roswall riskerar att bli en slagpåse för kritik mot beslut som andra i praktiken tagit, om hon inte aktivt själv sätter en dagordning fri från regeringen Kristersson som får stöd även utanför den egna partigruppen. Det kräver att hon helt och fullt tar den europeiska roll som ledamöterna av EU-kommissionen har. Det skriver Mats Engström.
Det blir en tuff utfrågning för den svenska kandidaten till EU-kommissionen om några veckor. Europaparlamentets miljökommitté är inte att leka med. Den tidigare ordföranden Pascal Canfin har redan sagt att han kommer att pressa Jessika Roswall. ”Sverige röstade emot lagen om att återställa natur och stödde inte reglerna mot avskogning”, skrev Canfin på plattformen X och fortsatte: ”Vi måste se till att hon agerar som en verklig EU-kommissionär”.
Här ligger den tidigare EU-ministerns största utmaning. Att övertyga både Europaparlamentet och andra aktörer om att hon kommer att släppa sitt nationella perspektiv som svenskt statsråd, och tvärtom vara beredd att ta strid med regeringen i Stockholm om det krävs. Parlamentsledamöterna i Bryssel har redan noterat hur till exempel Ebba Busch välkomnade ansvarsområdet: ”Jessika Roswall har fått en viktig portfölj för europeisk konkurrenskraft. Det är inte sällan som miljöpolitiken och särskilt vattenfrågorna försenar företagsetableringar… Även de viktiga skogsfrågorna hamnar på Jessikas bord”.
Förenklingar eller försvagningar?
Europeisk miljörörelse varnar för försvagningar av miljöregler när Ursula von der Leyen ska genomföra sina löften om ”förenklingar”. Det handlar till exempel om skyddet av värdefull natur och om kemikalielagstiftningen Reach. På sådana områden kan Roswall räkna med frågor om hon tänker försvara de nuvarande skyddsnivåerna eller ej. Liksom om hon tänker slåss för att förbjuda de skadliga PFAS-ämnena.
Samtidigt har Roswall flera framtidsfrågor i sin föreslagna portfölj.
Cirkulär ekonomi finns med redan i jobbrubriken. Det handlar om genomföranderegler till förordningen om ekodesign av hållbara produkter och om en ny lag för att underlätta för företag som utvecklar cirkulära lösningar. Här finns tydliga kopplingar till den Clean Industrial Deal som von der Leyen har utlovat under den nya kommissionens första hundra dagar. Men affärsmöjligheterna kommer bara om Roswall driver på för både ny lagstiftning och ökat innovationsstöd.
Motståndskraft mot vattenbrist är en annan viktig fråga som finns med i jobbtiteln. Kommissionens miljödirektorat har redan förberett ambitiösa förslag.
Genomförandet av alla regler som EU redan tagit beslut om är sällan något som ger stora rubriker, men det kommer att få stora miljöeffekter under de närmaste åren. Liksom för 20 år sedan, när tempot i EU:s miljöpolitik sjönk under José Manuel Barrosos tid som kommissionsordförande, men miljön gradvis blev bättre, inte minst i de nya medlemsstaterna från Central- och Östeuropa. Här har kommissionären från Sverige en stor uppgift att se till så att beslutade regler verkligen införs och följs.
Riskerar bli en europeisk Romina Pormokhtari
Slutligen kommer det internationella miljöarbetet att kräva mycket. EU är pådrivande för ett globalt plastavtal liksom i arbetet för biologisk mångfald. Men det finns också tuffa konflikter att hantera kring EU-regler som påverkar handeln, som lagen mot avskogning. Den blivande kabinettschefen Paulina Dejmek Hack blir en tillgång för Roswall både med detta och i andra frågor, med sin långa erfarenhet i kommissionen.
Ansvarsområdet är alltså inte tunt, som bland annat svenska socialdemokrater påstått. Det är centrala frågor både för Sverige och EU.
Men Jessika Roswall riskerar att bli en europeisk Romina Pourmokhtari, en slagpåse för kritik för beslut som andra i praktiken tagit, om hon inte aktivt själv sätter en dagordning fri från regeringen Kristersson som får stöd även utanför den egna partigruppen. Det kräver att hon helt och fullt tar den europeiska roll som ledamöterna av EU-kommissionen har.
Kommer hon att övertyga skeptiker som Pascal Canfin? Eller blir den svenska kommissionären symbolen för en försvagning av europeisk miljöpolitik?
SD-förslaget om skolan från 2015 är det enda rätta
