Danska ”ghettolagar” prövas i EU-domstolen

Svenska politiker, både från höger och vänster, ser mot Danmark för inspiration i arbetet mot segregation och kriminalitet i utsatta områden. Men samtidigt ska de tuffare lagarna på andra sundet nu prövas i EU-domstolen. 

Under måndagen inleddes de förhandlingar i EU-domstolen som ska avgöra om de danska så kallade ”ghettolagarna” är etniskt diskriminerande. Det rapporterar danska Altinget

Lagarna, eller ”ghettopakken”, infördes av den danska regeringen 2018 och innebär bland annat att inget bostadsområde 2030 ska ha över 30 procent ”ickevästliga” invånare. Syftet är att hejda segregation och kriminalitet och att hindra utvecklingen av parallellsamhällen.

Sedan lagarna klubbats har flera boende i utsatt områden tvingats flytta. Flera av dem, bland annat fem hyresgäster från Schackenborgvænge i Slagelse och elva från Mjølnerparken i Köpenhamn, har lämnat in stämningsansökan mot danska staten.

– När etnicitet används som grund för att förändra vilka som bor i ett bostadsområde anser vi att det är diskriminering, säger advokaten Eddie Khawaja som företräder några av invånarna till DN

Efter att ärendet ha gått genom danska rättsinstanser ska det nu prövas i EU-domstolen som ska avgöra om gettopaketet strider mot EU:s direktiv om likabehandling för alla oavsett ras eller etniskt ursprung.

Sverige blickar mot Danmark

I Sverige har både regeringspartierna och Socialdemokraterna blickat mot Danmark när det gäller arbetet med att hindra kriminalitet och att motverka segregation. 

Ulf Kristersson har sen lång tid talat om ”danska straff för svenska brott”, visitationszonerna som infördes i våras är ett av regeringens åtgärder som har dansk förlaga. Även i de förslag som Socialdemokraternas arbetsgrupp mot segregation presenterade tidigare i år är flera hämtade från danska exempel. 

Förutom de fall som nu ska prövas väntas utfallet i domstolen bli prejudicerande för en rad andra ärenden som danska Högsta domstolen och andra domstolar lagt på is i väntan på avgörandet i EU-domstolen.

EU-domstolens dom väntas komma först 2025.

{{toplink}}

Forrige artikel Klimatkalkyler och utebliven utredning – ministern till utskottet Klimatkalkyler och utebliven utredning – ministern till utskottet