SD-förslaget om skolan från 2015 är det enda rätta

Det enda rätta är att göra det som Sverigedemokraterna föreslog redan 2015 - att införa samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten, oavsett huvudman, skriver Linnea Lindquist. 

Det plingar till i min inkorg. Jag har fått ett meddelande från en person som arbetar på en skolkoncern. Personen misstanker fusk med inskrivning av elever och hur skolan hanterar sin kö. Jag får frågan om jag kan kolla upp det och jag svarar att det inte går, eftersom friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen.

Frågan om offentlighetsprincipen ska gälla friskolor har debatterats och utretts. Redan 2015 skrev Richard Jomshof en motion om att offentlighetsprincipen givetvis ska gälla även för friskolor. Han skrev i sin motion att ”samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten ska naturligtvis gälla oavsett huvudman”.

Det var då, och efter att Sverigedemokraterna bytte fot i frågan har det varit dödläge.

Orimligt med en sektor stängd för insyn

Offentlighetsprincipen är en principiell fråga som handlar om spelreglerna för skolmarknaden. Den primära frågan är inte att det är jobbigt för en skola att lämna ut handlingar. Alla skolor, oavsett om de drivs av en kommun eller ett företag, utövar myndighetsutövning. Med det som bakgrund är det orimligt att en sektor, den fristående, är stängd för insyn. Alla skolor, oavsett huvudman, finansieras dessutom till 100 procent av offentliga medel, alltså skatter.

Nu har regeringen nyktrat till och Skolinformationsutredningen som utrett frågan har skickat förslagen på remiss.

Utredningen har lämnat två olika förslag. Det första förslaget handlar om en insynslag som ger en viss insyn i fristående skolor men med längre handläggningstider. Det andra är ett förslag som innebär att man inför offentlighetsprincipen rakt av. Då blir det exakt samma regler för alla huvudmän, oavsett om den är enskild eller kommunal. Det var alltså det som Sverigedemokraterna motionerade om redan 2015.

För att krångla till det har regeringen lämnat ett tredje förslag på remiss. Det innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor, men med lättnadsregler i hanteringen av handlingar för mindre enskilda huvudmän som bedriver högst två skolor eller förskolor. Större huvudmän föreslås omfattas av lättnadsregler under det första året efter för att sedan omfattas av offentlighetsprincipen i sin helhet.

Regeringens förslag anpassar sig efter skolägarnas intresen

Regeringens kompromiss kan verka rimlig vid en första anblick, men som alltid finns det problem.

För det första måste man skriva ägare och inte huvudman i lagstiftningen. Om man skriver huvudman kan skolkoncerner klustra sina enheter två och två och på så sätt skapa många huvudmän under samma ägarskap. En konsekvens kan bli att Academedia skapar 330 huvudmän i samma koncernstruktur för att på så sätt kringgå offentlighetsprincipen.

För det andra: En huvudman med 300 elever på tre skolor kommer inte att omfattas av lättnadsregeln, medan en skola som har 900 elever gör det. Man behöver definiera antal elever hos ägaren, inte antal huvudmän eller skolenheter.

Ett ytterligare problem är att det är enkelt att följa upp huvudmän eftersom de finns i ett och samma register, vilket inte skolägarna gör. Hur många vet att till exempel skolkoncernen Atvexa äger huvudmän som bara har en skola?

När man skapar undantag drar man alltid på sig nya problem. Problemet med regeringens hemsnickrade förslag är att de anpassar sig efter skolägarnas intressen snarare än vad som är bäst för svensk skola.

Det enda rätta är att göra det som Sverigedemokraterna föreslog redan 2015 - att införa samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten, oavsett huvudman.

Beslutskedja: En långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet

21/10
2021
11/1
2022
17/3
2022
25/3
2022
14/2
2023
6/3
2023
6/3
2023
16/3
2023
31/3
2023
5/5
2023
30/5
2023
30/5
2023
31/5
2023
27/10
2023
29/3
2024
18/4
2024
18/4
2024
19/4
2024
31/5
2024
22/8
2024
30/9
2024
20/11
2024
Forrige artikel Urban Ahlin drygar ut ambassadörslönen med 40 000 kronor – varje månad Urban Ahlin drygar ut ambassadörslönen med 40 000 kronor – varje månad
Så mycket tjänar Sveriges ambassadörer

Så mycket tjänar Sveriges ambassadörer

Mer än 100 000 kronor i månaden kan landets ambassadörer räkna hem för att representera Sverige i utlandet. Men det gäller bara ett fåtal. Altinget har hela listan på vad ambassadörerna tjänar.