Satsningarna på civila försvaret kräver en kunskapshöjning på arbetsmarknaden

Många naturvetare har avgörande kompetenser inom samhällskritiska funktioner, men trots det är kunskapen låg om vad som gäller vid höjd beredskap. Det skriver Frida Lawenius, förbundsdirektör för Naturvetarna.

Den årliga beredskapsveckan pågår för fullt och vi kan konstatera att det civila försvaret var en vinnare i regeringens budget. En lång rad myndigheter får ökade budgetanslag för att stärka beredskap och totalförsvarsförmåga. Det var väntat mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i världen och klimatförändringar som utsätter samhället för nya prövningar.

Vi behöver rusta oss och stärka samhällets motståndskraft för att skydda vår demokrati och människors liv och hälsa. Viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, barn- och äldreomsorg, räddningstjänst och renhållning måste fungera även vid kris eller krig, och tillgång till rent vatten, mat och el måste säkras.

I början av året hade över en halv miljon svenskar krigsplacerats av sina arbetsgivare. Uppbyggnaden av totalförsvaret står i fokus för regeringens nya säkerhetsstrategi och flera regeringsuppdrag har initierats för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I händelse av krig, krigsfara och extraordinära förhållanden gäller andra lagar som ger regeringen större frihet att agera för att mobilisera samhällets resurser. Alla måste hjälpa till för att möta totalförsvarets behov, samtidigt som ordinarie verksamhet ska bedrivas i så stor utsträckning som möjligt. 

Var tredje känner till sin funktion inom totalförsvaret

Många naturvetare har avgörande kompetenser inom samhällskritiska funktioner, men trots det är kunskapen låg om vad som gäller vid höjd beredskap. Det visar en medlemsundersökning som Naturvetarna har gjort. Endast var tredje känner till sin funktion inom totalförsvaret i händelse av kris eller krig. Var sjätte har koll på vilka arbetsvillkor som råder vid höjd beredskap, och bland dem känner sig sex av tio trygga.

Många är oroliga över vad som händer med barnen om en eller båda föräldrarna blir krigsplacerade. Våra utländska medlemmar undrar om totalförsvarsplikten berör även dem. Drygt varannan efterfrågar kunskapshöjande insatser för att förstå hur deras bransch och arbetsvillkor påverkas vid kris eller krig, och en fjärdedel önskar arbetsrättslig rådgivning.

Våra medlemmar är verksamma i alla branscher så denna osäkerhet återspeglar sannolikt arbetsmarknaden i stort.

Välfungerande verksamheter i fredstid är en grundval för att kunna ställa om vid extraordinära händelser. Kunskap, trygghet, bemanning och gott ledarskap är därför basen på vilken vi kan rigga vårt totalförsvar. Förutom politiska beslut för att säkra resurser i samhällskritiska verksamheter måste vi se till att människor har möjlighet att ta sitt ansvar och bidra till försvaret av vårt samhälle. Arbetsvillkoren är en viktig del i detta, vilket Naturvetarna kommer att lyfta med arbetsmarknadens parter.

Många arbetsrättsliga frågor skapar osäkerhet

Under våren har utredningen om arbetsrätten under krig och krigsfara varit på remiss. Syftet är att aktörer som har en roll i totalförsvaret ska få bättre förutsättningar att planera och anpassa sin verksamhet. Det är välkommet. I nuläget finns många arbetsrättsliga frågor som skapar osäkerhet hos såväl arbetsgivare som arbetstagare. Att öka kunskapen om yrkesverksammas rättigheter och skyldigheter och hur dessa påverkar arbetsliv och vardag är positivt. Särskilt som vissa förslag medför långtgående ingrepp i individens självbestämmande.

Nu behöver vi bygga förmåga att stå rustade vid kriser och agera om det värsta händer – det är centralt för att Sverige ska stå pall för framtida utmaningar.

Beslutskedja: En översyn av beredskapen i arbetslivet

21/11
2023
4/6
2024
26/9
2024

Forrige artikel Professor: Den svenska rädslan för narkotika är överdriven Professor: Den svenska rädslan för narkotika är överdriven