Kriminalvården: Ge statligt samhällsuppdrag till Specialfastigheter

Om en månad ska bokstavsutredaren Kathrin Flossing Wiklund presentera sina förslag för hur utbyggnaden av häkten och anstalter ska kunna snabbas på. 

Häktes- och anstaltsplatserna ska tredubblas och bara i år ska 1 400 platser tillkomma. 

Utredningen som regeringen tillsatte i mars i år har bland annat i uppdrag att titta på om undantag från plan- och bygglagen och begränsningar i överklaganden kan göra att den omfattande utbyggnaden gå snabbare. 

Åtgärderna har sedan tidigare efterfrågats av Kriminalvården. Men Malin Lövström, som sedan i maj är ny fastighetsdirektör vid Kriminalvården, lyfter en annan utmaning som helt avgörande för att klara den omfattande utbyggnaden av expansionen – den finansiella. 

Beroende av fastighetsbolagen

Då handlar det inte främst om Kriminalvårdens finanser. Myndigheten har visserligen begärt ökat anslag utöver de satsningar som redan gjorts, men framförallt flaggar hon den finansiella utmaningen hos de bolag som ska stå för fastigheterna. 

– Just nu är vi beroende av att samarbeta med fastighetsägare som har möjlighet finansiellt och resursmässigt att genomföra nybyggnad eller ombyggnad av fastigheter där vi är eller blir hyresgäst. Och den modellen är utmanande när vi befinner oss i detta exceptionella läge och behöver tillskapa nya platser i så här stor omfattning.

Det senaste åren har lönsamheten i fastighetsbranschen gått ner och många bolag har det kämpigt. Det blir en utmaning även för Kriminalvården som inte äger några egna fastigheter utan enbart hyr. 

– Vi har just nu en fastighetsbransch som under en lång period har gått på knäna och då är det inte självklart att bolagen har den finansiella möjligheten att gå in och initialt finansiera byggprojekten, säger hon. 

Snabbare att utveckla

I Värnamo, Trelleborg och Norrköping planerar Kriminalvården helt ny anstalter. Men projekten tar lång tid, upp emot tio år, och Malin Lövström säger att det går väldigt mycket snabbare att utöka genom att utveckla de fastigheter man redan har verksamhet i och att de är helt beroende av att kunna göra det. 

– Vi behöver ha en relevant diskussion kring att vi tillåts att jobba med att utveckla de befintliga fastigheterna utan att det blir en konkurrensfråga. LOU-mässigt är det en gråzon och det finns inte många prejudikat att luta sig mot. Men vi ser det som svårt att handla upp hyresvärdar i konkurrens när vi utvecklar befintliga fastigheter, säger hon. 

Samtidigt poängterar hon att man alltid handlar upp entreprenören enligt LOU och att det är både positivt och viktigt för att få konkurrens. 

– Men det behöver finnas utrymme att utveckla fastigheter tillsammans med befintliga fastighetsägare.

”Se över krav på lönsamhet”

Till största del är det statliga bolaget Specialfastigheter som Kriminalvården hyr fastigheter av och här menar Malin Lövström att regeringen skulle kunna titta närmre på lösningar för att underlätta. 

– Att de till exempel ges ett särskilt samhällsuppdrag i denna situation som inte är kopplat till finansiell lönsamhet, eller om man kan se över andra finansiella lösningar.

Specialfastigheter har redan idag fattat beslut om miljardinvesteringar i fastigheter, majoriteten är kopplade till Kriminalvårdens expansion. Men de täcker inte hela det behov som Kriminalvården har. Att se över deras lönsamhetskrav skulle vara ett sätt att kunna ge dem större muskler, menar Malin Lövström. 

– Vi är väldigt beroende av Specialfastigheter och de har ett uppdrag där de ska visa lönsamhet som bolag. Där skulle man kunna se över om det finns något att förändra i modellen.

– Det är en stor utmaning för oss om de inte klarar det finansiella och resursmässiga behovet som blir av att vi behöver växa.

Specialfastigheter: ”Upptill ägarna”

Alexandra Laurén, vd på Specialfastigheter, säger att de har en stabil finansiell situation. Men hon konstaterar också att de investeringar de gör täcker inte hela behovet och att lösningen ligger i att branschen gemensamt kraftsamlar för att göra de satsningar som behövs. Att de skulle få ett annat uppdrag än idag har hon inte funderat närmre på. 

– Det är ägarna som bestämmer förutsättningar för bolaget. Jag tycker att det fungerar bra i den form som vi är, som ett kommersiellt fastighetsbolag i konkurrens, men det är klart skulle ägarna tycka något annat, då får vi ta ställning och förhålla oss till det så klart, säger Alexandra Laurén.

Fler statliga bolag

Malin Lövström på Kriminalvården tror också på potentialen med att bredda och få in fler aktörer på marknaden för att fler ska kunna ta sig an investeringarna som behövs. En möjlighet är att skapa fler statliga bolag. Men hon säger samtidigt att det redan idag finns möjligheter att bredda inom ramen för det befintliga aktörerna. 

– Jag tror generellt på att bredda och fördela mellan fler aktörer. Visst kan det vara en möjlighet för regeringen att skapa fler bolag, men redan idag har vi möjlighet att bredda oss som attraktiv hyresgäst hos fler fastighetsägare. Det är i detta läge för sårbart att endast jobba med en aktör.

Hur ser ni på att äga fler fastigheter själva som en lösning? 

– Ja, det är ju såklart en möjlighet, men det är väldigt långt bort. Att skapa en organisation för att äga själv är en ganska stor apparat. Men långsiktigt tror jag att det är en bra idé. Det är ju ett incitament på ett helt annat sätt att ha ett långsiktigt förvaltande av skälet att verksamheten ska vara långsiktig.

Ett annat förslag som förts fram i debatten som en möjlig lösning är att låta privata aktörer driva anstalter. Malin Lövström poängterar att det är en politisk fråga, men säger att hon inte ser hur det skulle bidra just nu. 

– Jag ser inte att det skulle lösa problemet annat än att du lägger den finansiella bördan någon annanstans, en kortsiktig lösning där det finns risk att vi tappar en långsiktigt uppbyggd och robust kriminalvårdsverksamhet.

Risken för oseriösa aktörer

I slutet på augusti gav justitieminister Gunnar Strömmer (M) bland annat Kriminalvården i uppdrag att identifiera säkerhetsrisker kopplade till ägar- och hyresförhållanden av fastigheter. 

Malin Lövström är positiv till att man fått uppdraget och får möjlighet att utveckla arbetet. Men hon säger också att hon tror att risken att oseriösa aktörer kommer in i upphandlingarna är ganska låg. 

– För att kunna bygga den typen av fastigheter med det verksamhetsinnehållet som vi ska ha så kan vi inte ha vilken fastighetsägare som helst. Det är en gedigen kontroll av de bolag som lämnar anbud, jag har svårt att se att det ska komma igenom filtret.

– Men det är en fråga som är på agendan och som är hela tiden levande. Så vi bevakar den.

{{toplink}}

lco@altinget.se