Regeringens beredskapssatsning missar friluftsrörelsen
Svenskarnas dåliga krisförmåga kan stärkas rejält genom ökade kunskaper om naturen, skriver Josefine Åhrman och Cecilia Magnusson, Svenskt friluftsliv.
Elen går, betalkortet fungerar inte och vattnet sinar i kranen – hur agerar du? Beredskapsveckan i september är en viktig påminnelse om att förbereda oss på kriser och krig. Den civila beredskapen är alldeles för dålig; många har inte ens vatten för några dagar hemma.
Historisk satsning på civilförsvaret
Hälften av svenskarna är inte säkra på att de skulle klara att göra upp eld i naturen. Regeringen gör en historisk satsning på civilförsvaret i höstbudgeten men missar att inkludera friluftsrörelsen, som genom naturberedskap skulle kunna höja lägstanivån.
Beredskap handlar om att hålla ihop. Civilsamhällets kraft och avgörande roll visar sig direkt vid kriser; exempelvis hade utbrottet av afrikansk svinpest inte hanterats så snabbt och effektivt om inte Svenska jägareförbundet agerat för att hjälpa till. Vi har sett samma sak vid skogsbränder och översvämningar. Det hade inte varit möjligt utan de kunskaper människor får genom att regelbundet vistas i naturen eller via friluftsorganisationernas aktiviteter.
Friluftsrörelsen spelar inte bara en viktig roll för folkhälsan, utan arbetar också med kunskapsspridning som ökar människors omsorg om natur, miljö och allemansrätten. Våra 28 medlemsorganisationer runtom i landet lär ut konkreta färdigheter som simkunnighet, att hålla värmen i händelse av strömavbrott, att hitta hem om man går vilse och hur man klär sig i sträng kyla. Genom att öka allmänhetens möjlighet att klara sig i naturen stärker vi hela samhällets beredskapsförmåga.
Läget är allvarligt. Ett år efter pandemins utbrott sa bara en tredjedel av svenskarna att de är mer praktiskt förberedda på kris än tidigare. Mat, medicin och andra ljuskällor än eldrivna finns i många hushåll: samtidigt har färre än hälften vatten så de klarar några dygn om kranarna sinar. Alldeles för få har alternativa strömkällor, radio eller ett icke eldrivet matlagningskök. I genomsnitt tror allmänheten att de bara skulle klara tre dygn utan samhällets stöd vid en kris.
Många har dåliga baskunskaper
Kunskapsnivån sjunker dessutom, visar Friluftsbarometern. I fjol var nära sex av tio osäkra på om de skulle klara en natt i naturen, och mer än hälften var inte säkra på att de klarar att göra upp eld. Många har alltså förvånansvärt dåliga baskunskaper, och troligen är det ännu sämre ställt vid hårt väder och med undermålig utrustning, eller ifall våra liv samtidigt hotades av terror eller krig. Klimatförändringarna och risken för nya pandemier är också starka skäl till att vi måste bli bättre rustade.
Redan i dag stärker friluftsrörelsen samhällets beredskap. Ett exempel är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som lär ut friluftsvana som tangerar grundläggande krisberedskap. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Vi arbetar varje dag för att inkludera de grupper som inte har någon naturvana alls – om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig.
Sänk trösklarna
Socialdemokraterna vill satsa på ett friluftspolitiskt program, så att alla elever garanteras friluftsdagar i skolan, och regeringen ser behovet och lägger nu miljardbelopp på civilt försvar 2025. Allt detta är bra men vi föreslår att en del av dessa pengar riktas särskilt till friluftsrörelsen för att höja människors naturberedskap.
Våra medlemsorganisationer bidrar gärna till en bred och långsiktig fortbildningsinsats. Tillsammans måste vi sänka trösklarna för att stå bättre rustade för pandemier, klimatförändringar och kriser – men också för att klara oss om kriget kommer.
Lärare: Ta inte bort elevernas surfplatta
