SKR: Kommuner otåliga när aktivitetskravet dröjer
I mitten av april lämnades utredningen om ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd över till regeringen. Sedan har det varit tyst.
Regeringen har aviserat att det ska införas ett aktivitetskrav för försörjningsstöd i socialtjänstlagen. Punkten fanns med i Tidöavtalet, och statsminister Ulf Kristersson (M) nämnde det i regeringsförklaringen 2023.
Aktivitetskravet är en del av den bidragsreform som också innehåller ett bidragstak, samt ett system där nyanlända ska kvalificera sig för välfärdsförmåner.
Bidraget har utretts internt i Regeringskansliet i en så kallad bokstavsutredning. Utredaren Pontus Ringborg bekräftar för Altinget att han lämnade över slutprodukten i mitten av april. Därefter har det varit tyst. Ingen remiss och ingenting har blivit offentligt.
Sex krav
Ute i kommunerna står tjänstemän och politiker och ”stampar av otålighet”, som en källa uttrycker det. En bild som Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner känner igen.
– Jag kan bekräfta bilden av att det finns en otålighet hos kommunerna över att de inte får några besked. Vi är förvånade över att regeringen inte har offentliggjort utredningen eller skickat ut den på remiss. Vad vill regeringen genomföra för slags reform? Kommuner som vi har pratat med har börjat förbereda sig, men de behöver veta hur, säger han till Altinget.
SKR har ställt sex krav på vad som bör ingå i aktivitetsplikten (se faktaruta). Roy Melchert ser ett förtydligande av rollfördelningen kommun-Arbetsförmedling som avgörande. De enskilda kommunerna har redan möjlighet att införa aktivitetskrav. Men en generell regel skulle lägga ett tvingande ansvar på dem, samtidigt som de bara har ett begränsat inflytande över insatserna. Arbetsförmedlingens insatser går i nuläget före i hierarkin.
– Så kan man uttrycka det. Om det skulle bli ett krav på kommunerna så vill vi säkra att det blir insatser som vi vet leder till jobb, som vi vet följs upp – och att de görs klart, säger Roy Melchert.
Arbetsförmedlingen går före
För att få ekonomiskt bistånd måste en person stå till arbetsmarknadens förfogande, bland annat genom att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Då blir personen kund hos AF och brukare i kommunen – parallellt. Men AF går före. När kommunen har satt igång en aktivitet, kan AF avbryta den och säga till den arbetssökande: ”Nu får du gå in och göra vår insats”.
Enligt SKR gäller det 60 procent av försörjningsstödstagarna, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. De kan bli anvisade till exempelvis Rusta och matcha. Då blir kommunens planering oförutsägbar, och det gäller även det sammanhållna stödet för den person som söker jobb.
– Om kommuner får krav på sig ska det vara insatser som leder till jobb. Och AF ska inte ensidigt kunna avbryta.
– I och med att Arbetsförmedlingens insats går före, så avbryts kommunens. Så kan vi inte ha det. Kommuner måste få arbetsro att genomföra sina insatser. Och det finns ett stort behov av samplanering på ett helt annat sätt än vad som sker i dag, säger Roy Melchert.
Svårt att dela information
Utredningen tillsattes av den förra S-regeringen den 28 april 2022, när Lena Hallengren var ansvarigt statsråd. Den 24 mars 2023 ändrade den nuvarande regeringen uppdraget.
Roy Melchert ser en fråga till som måste lösas.
– Vi måste kunna dela information digitalt för att veta vad den andra parten gör. Den möjligheten har vi inte i dag. Det glöms ofta bort i reformer. Det måste funka enkelt, säger han.
Altinget har sökt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M).
Utredningen om internationella adoptioner förlängs igen