Många synpunkter på listor över ovälkomna växter och djur

Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har gjort var sin lista med vilka havs- och landlevande arter som bör klassas som särskilt problematiska i Sverige. Det saknas inte åsikter om listan.

Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets förslag på vilka arter som bör finnas med på en nationell förteckning över invasiva arter har varit ute på remissrunda.

Därmed finns det nu också förslag på ytterligare ett antal arter som bör komma upp på listan, enligt remissinstanserna. Samt förslag på några arter som kan strykas från myndigheternas förslag.

Listan ska komplettera EU-förteckningen över invasiva främmande arter från år 2016 och som omfattas av en rad förbud.

Många: Bort med minken

Att minken föreslås komma upp på listan, och därmed omfattas av en rad förbud och åtgärder, väcker entusiasm på flera håll bland remissinstanserna. Många vill sätta p för artens framfart i den svenska naturen.

”Minken utgör i flera avseenden ett av de största hoten mot ett rikt fågelliv i svenska skärgårdsmiljöer”, skriver Birdlife Sverige och lyfter samtidigt upp en synpunkt som sticker ut i vart och vartannat yttrande från de många remissinstanserna: Behovet av tillräckliga resurser för att bekämpa de oönskade arterna.

Djurens rätt tycker det är ett gyllene tillfälle för regeringen att samtidigt lägga ner de minkfarmer som finns kvar.

”Bara för att minkfarmer redan är etablerade i Sverige så ska de inte undantas från den ursprungliga meningen att förhindra spridning av främmande arter”, skriver djurrättsorganisationen och påpekar att minkfarmerna dels inte klarar att förhindra att djur rymmer, dels riskerar att utsättas för djurrättsaktivister som släpper ut ett stort antal djur.

Länsstyrelsen i Östergötland är frågande till att minkuppfödning fortsatt ska vara tillåtet, utifrån historiken med aktivister som släpper ut djuren i naturen.

Fiskar, träd och stenmård

Bland de arter som remissinstanserna vill få upp på listan finns tysklönn, ”mycket problematisk i hela landet”, skriver Kristianstads kommun. Men även stenmård, ”en art som årligen orsakar förödande samhällskostnader i miljardklassen för flera europeiska länder” skriver Villaägarnas riksförbund.

Svenska jägareförbundet argumenterar också för att stenmården som ännu inte är särskilt etablerad i Sverige ska upp på listan, då det vore kostnadseffektivt att så att säga mota stenmården i svensk grind.

Sveriges kommuner och regioner vill få med contortatall och armeniskt björnbär. SLU vill lägga till tre arter av laxfiskar, två arter av solaborrar och två arter av smörbultsfiskar.

Kyrkan: Dyrt rensa kyrkogårdar från fetblad

Där är även ett par arter som flera remissinstanser ifrågasätter att de hör hemma på listan. Det gäller främst kaukasiskt fetblad och sibiriskt fetblad. Att de är med på Naturvårdsverkets förslag har till och med fått Svenska kyrkan, som inte är med på klimat- och näringslivsdepartementets remissutskick, att ta till orda på eget initiativ.

Att införa utrotningsåtgärder mot dessa två arter, som är vanligt förekommande på kyrkogårdar, skulle kräva stora resurser. Svenska kyrkan skriver att det är tveksamt om vare sig begravningsavgift eller statliga medel för att vårda kulturminnen kan användas till detta.

”Att verkligen lyckas utrota dessa två arter på landets kyrkogårdar skulle behöva ske på pincettnivå”, skriver Svenska kyrkan och förtydligar att det innebär stora kostnader.

Från skogsindustribolaget Holmen kommer invändningar om de skrivningar om fastighetsägarens ansvar som finns i förslaget. Dels för att det tycks utgå från villatomter och inte jord- och skogsbruk, dels för att skogsbolag ofta drabbas av invasiva växter på grund av just angränsande villaägares odlingar.

Även Länsstyrelsen i Värmland undrar över att konsekvensanalysen tycks ha missat skogs- och lantbrukarna.

Universitet: Pengar kan användas bättre

Från Stockholms universitet kommer kritik som kan sägas sikta in sig på förslagets vitala delar. I remissyttrandet påtalar lärosätet bristen på kunskaper om vilka metoder som är effektiva för att bekämpa många invasiva arter samt om det överhuvudtaget är en effektiv användning av resurserna att bekämpa invasiva arter som har etablerat sig.

”Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv skulle i de flesta fall resurserna med säkerhet göra betydligt större nytta om de istället användes till habitatskydd och biotopvård”, skriver Stockholms universitet.

Forrige artikel Mer pengar till omställningsstudiestödet Mer pengar till omställningsstudiestödet Næste artikel Hassler lovar förslag på sänkta bolånekrav Hassler lovar förslag på sänkta bolånekrav